Vad betyder egentligen personlig integritet? Del 2: ett historiskt perspektiv
Av Christine Storr (Kirchberger)
Efter att vi har belyst personlig integritet från ett juridiskt perspektiv, ställer vi oss nu frågan hur dagens juridiska koncept egentligen har utvecklats. Det korta svaret är – liksom mycket annan rättslig reglering inom IT rätten – på grund av teknisk och social utveckling.
I en av de första uppmärksammande artiklar som diskuterade personlig integritet som en rättighet – The Right to Privacy av Samuel D. Warren och Louis D. Brandeis i Harvard Law Review 1890 – förklarade författarna utvecklingen av den enskildes kroppsliga skydd och skydd av dennes egendom. En rätt till liv hade funnits länge och utvecklades så småningom till en rätt till frihet och egendom. Warren och Brandeis ansåg dock att det var dags för en anpassning av skyddet. Anpassningen grundade sig främst på två saker: nämligen “recent inventions and business methods” vilket avsåg exempelvis Kodak-kameran och så dåtidens tidningars affärsmodeller.
Den tekniska utvecklingen
Dagens privacy-reglering initierades alltså delvis genom uppfinningen av Kodak fotokamera 1884–1888, vilket kan jämföras med uppfinningen av Gutenbergs tryckpress som så småningom ledde till de första reglerna inom upphovsrätten 1710 i England. George Eastman utvecklade en kamera som var bärbar och som var tillräckligt prisvärd så många hade råd att köpa den.
Fotokameror rent allmänt möjliggör ett intrång i någons integritet utan att skada den fysiska integriteten. Straffrättsliga regler som skyddar en individs fysiska integritet omfattar dock inte nödvändigtvis denna andra form av intrång. Förtal täcker nödvändigtvis inte heller in denna ”andra form” av integritet. Kodak-kameran – på grund av sin spridning – möjliggjorde detta intrång nu även i mer stor skala.
I Europa började lagstiftarnas intresse för personlig integritet växa fram under 1960-talet i samband med utvecklingen av IT. Sverige var det första landet som antog en dataskyddslag 1973 – ”datalagen” (1973:289). Syftet med datalagen var bl.a. att “skydda den enskilde mot sådant otillbörligt intrång i den personliga integriteten som kan bli följden av den alltmer utbredda dataregistreringen av personuppgifter” (Prop. 1973:33).
Med tiden väckte IT:s effekter på den personliga integriteten också Europarådets och OECD:s intresse. Efter några enstaka initiativ under 1970-talet antog Europarådet 1981 Convention ETS No 108 of the Council of Europe for the Protection of Individuals with regard to Automatic Processing of Personal Data. 1980 antog OECD sina Guidelines on the Protection of Privacy and Transborder Flows of Personal Data. OECD:s Guidelines ställer upp 8 principer för dataskydd: collection limitation principle, data quality principle, purpose specification principle, use limitation principle, security safeguards principle, openness principle, individual participation principle och accountability principle. Dessa grundläggande principer tar sikte på elektronisk hantering av personlig data och har inte bara kännetecknat den rättsliga utvecklingen av integritetsskydd i Europa utan utgör också grunden för det nu gällande dataskyddsdirektivet.
Sist men inte minst har Internet och sociala medier bidragit till nya utmaningar som nu försöker lösas genom det nya förslaget. Om man lyckas återstår att se.
Den sociala utvecklingen
Lika som upphovsrätten inte bara har utvecklats på grund av uppfinningen av tryckpressen, utan i stor utsträckning också i samband med det ökande antalet läskunniga i samhället som ville ha någonting att läsa, utvecklades privacy-regleringen inte bara på grund av kameror. Ett viktigt element var också ett ökat antal tidningar som trycktes och ett ökat antal läsare. Utöver detta bidrog ökningen av människor som levde i städer till ett större behov av integritet.
Under 1800-talet utvecklades också liberalism och en strävan att skilja på den privata och offentliga sfären. Individen skulle få ökad makt över sitt liv och statens inflytande skulle begränsas. Rätten till skydd för privat- och familjeliv enligt Artikel 8 i Europakonventionenär bara ett exempel för denna utveckling som skulle begränsa staternas makt.
Det sociala perspektivet är egentligen det som stått i centrum för diskussioner om vad personlig integritet egentligen betyder. En diskussion om detta återkommer vi med i ett inlägg här på bloggen nästa vecka. Under tiden vill vi ge er några lästips…
Lästips:
Raymond Wacks, Privacy: A Very Short Introduction, Oxford University Press, 2010, publicerad i den för övrigt helt underbara bokserien Very Short Introductions
Dorothy J. Glancy, The Invention of the Right to Privacy, Arizona Law Review 21 (1979): 1.
Samuel D. Warren och Louis D. Brandeis, The Right to Privacy, Harvard Law Review, Vol. 4, No. 5 (Dec. 15, 1890)