Vad är Non-fungible tokens?

Inledning

Få kan ha undgått blockchain-trenden som bara synes växa i popularitet. Det kanske mest kända exemplet som bygger på blockchain-teknik är kryptovalutan Bitcoin som i skrivande stund värderas till drygt 400 000 SEK per enhet. 2014 introducerades Non-fungible tokens (NFT:s) som också bygger på blockchain-teknik. Det skulle emellertid dröja fram till 2017 innan NFT:s fick sitt stora genombrott och under 2020 ökade marknadens värde till 250 MUSD. Varje NFT är unik och kan därför fungera som ett digitalt intyg på att något är äkta. Liksom många andra nyskapelser är dock användningen av NFT:s förknippad med vissa legala frågeställningar och oklarheter, av vilka några kommer att diskuteras i detta inlägg.

Närmare om tekniken

NFT:s är som nämnt en blockchain-teknik. Blockchain-teknik har tidigare diskuterats i ett inlägg på bloggen med rubriken ”Vad är blockchain?”. I blogginlägget kan man läsa att blockchain-teknik är en underkategori till Distributed Ledger Technology (DLT) som är en metod för att distribuera register med information på ett säkert sätt. Som ett exempel är Bitcoin-användare anslutna till en slags offentlig transaktionskedja som var och en av användarna har tillgång till. Det innebär att alla Bitcoin-användare kan se alla transaktioner som alla andra användare någonsin har gjort. Varje ny transaktion adderas som ett block i kedjan och riktigheten valideras genom att ett hashnummer skapas. Blockkedjan bildas genom att hashnumret kopplas till föregående block och därmed blir registret praktiskt taget omöjligt att manipulera.

På samma sätt som Bitcoin lagras varje NFT som ett unikt block i en blockkedja. Det finns emellertid en betydelsefull skillnad mot Bitcoin som namnet, Non-fungible tokens, låter oss förstå. Uttrycket ”fungible” betyder att något är utbytbart mot ett liknande objekt av samma värde. Ett exempel på ett sådant objekt är rent guld som kan bytas ut mot samma kvantitet rent guld utan att värdet påverkas. En NFT är inte utbytbar mot en annan NFT eftersom varje NFT är helt unik. Det innebär att en NFT representerar unik information, t.ex. att en viss tillgång ägs av en specifik person.[1]

Faktiska och tänkbara användningsområden

Som ovan nämnts kan alltså en NFT fungera som ett digitalt intyg. En NFT kan därför med fördel användas för att märka upp objekt med en unik identitet. Det i dagsläget största användningsområdet är att bevisa ägarskap till samlarobjekt, t.ex. digital konst.

Den 21 februari 2021 såldes det digitala konstverket ”Genesis.001” av den amerikanska konstnären Micah Johnson för närmare 1,4 MUSD på mindre än sju minuter. Denna hisnande summa betalades inte av en ensam köpare. I själva verket köptes konstverket av 1 402 personer som erhöll varsin NFT som bevis på sitt förvärv. Informationen lagras i blockkedjan som bevisar att köpet är äkta och unikt. En fråga som man kan ställa sig är vad det spelar för roll när vem som helst ändå kan ladda ner och spara konstverket på sin hårddisk. Svaret är att en NFT symboliserar en formell rättighet att äga och handla med något.[2]

En NFT kan alltså användas för att märka upp bilder, videor, ljud och andra typer av digitala filer. Men faktum är att även fysiska objekt som juridiska dokument, bilar och vinflaskor kan ges en unik identitet av en NFT. I framtiden är det tänkbart att NFT:s kommer att användas för att identifiera och hålla isär alla typer av tillgångar, till och med fastigheter.[3]

Legala frågeställningar 

Som nyss illustrerats erbjuder tekniken stora möjligheter, men användningen av NFT:s kan också ge upphov till vissa legala problem. Några av dessa problemsituationer kommer att presenteras och diskuteras nedan.

Upphovsrättsliga intrång

Ett problem är att den som skapar en NFT som representerar ett objekt inte nödvändigtvis har äganderätt eller upphovsrätt till det. Vem som helst kan t.ex. skapa en NFT som länkar till en kopia av ett verk och få det att framstå som ett original.[4] Systemet är alltså inte immunt mot piratkopiering, men problematiken förstärks av att materialet aldrig kan plockas ner igen. På vissa marknadsplatser för handel med NFT:s krävs därför att den som vill skapa en NFT kan identifiera sig som rätt person. Det finns också exempel på kreatörer som letar efter sina egna piratkopierade verk på marknadsplatserna för att försöka hindra spridning.[5]

Ytterligare ett problem är att det råder en utbredd missuppfattning om att upphovsrätten till ett verk överförs på köparen när en NFT förvärvas. Så är emellertid inte fallet och köparen förvärvar i själva verket bara en NFT som representerar en kod som länkar till originalet. Köparen har därför inte rätt att förfoga över verket på samma sätt som upphovsmannen och får inte skapa nya kopior eller använda verket för att frambringa en efterbildning. Däremot har köparen rätt att sälja, låna ut och ge bort sitt exemplar. I fråga om upphovsrätt är det därför ingen skillnad mellan att köpa en NFT som representerar ett alster eller ett fysiskt konstverk. Enligt 27 § 2 st. URL överför den säljande konstnären inte sin upphovsrätt genom att överlåta exemplar. Köparen har rätt att överlåta sitt exemplar av konstverket enligt 19 § URL, men inte att skapa nya kopior eller göra intrång i upphovsmannens ideella rättigheter, se 2 och 3 §§ URL.

Brottsliga ändamål

Ett annat problem är att NFT:s kan användas för brottsliga ändamål. Som nämnts spenderas enorma summor pengar på digital konst som märkts med NFT:s. Somliga hävdar att en del av transaktionerna är förtäckt penningtvätt. Pengar som har förvärvats genom kriminell verksamhet kan nämligen användas till att köpa NFT:s för att sedan sälja dem och på så sätt erhålla pengar som verkar vara legalt förtjänade.[6]

Det är också möjligt att använda en NFT till att reproducera kränkande eller nedsvärtande information, t.ex. pornografiskt material eller belastningsregister. Eftersom blockkedjan är oföränderlig kommer informationen att lagras i den för alltid och kunna visas av vem som helst förutsatt att den är publik.[7]

Integritetsskydd

Den senare problematiken är nära förknippad med frågan om integritetsskydd som har fått allt större uppmärksamhet i takt med digitaliseringen. EU:s allmänna dataskyddsförordning (GDPR) avser att skydda personuppgifter och kan vara tillämplig i detta avseende eftersom det inte går att vara helt anonym på marknadsplatserna.[8] GDPR ställer krav på att företag som hanterar personuppgifter ska ge enskilda personer större kontroll över sina personuppgifter. Innan mer specifika problemsituationer diskuteras bör det först erinras om att det finns en grundläggande konflikt mellan GDPR och blockchain-teknik. Detta eftersom det i GDPR förutsätts att hanteringen av personuppgifter utgår från klassisk autentisering, där en central part registrerar personuppgifterna i databasen. Blockchain-tekniken bygger tvärtom på ett decentraliserat system som är självautentiserande genom kryptografier.

En specifik problemsituation är att GDPR ställer krav på att man i vissa situationer ska få bli bortglömd, vilket innebär att en användare har rätt att få sina personuppgifter raderade. Det är dock inte fråga om en absolut rättighet. Artikel 17 ger uttryck för att det föreligger en undantagssituation exempelvis om uppgifterna fortfarande är nödvändiga för ändamålet för vilka de samlats in. Då NFT-tekniken har gett upphov till en ny marknad som är beroende av att blockkedjan är oföränderlig skulle det därför i vissa situationer (t.ex. om personuppgiftsbehandlingen bygger på den lagliga grunden intresseavvägning enligt artikel 6 GDPR) kunna bli frågan om enskild användares önskan om att bli bortglömd ska anses väga tyngre än de andra medlemmarnas ekonomiska intressen som är kopplade till användningen av NFT:s.[9]

Exempel på andra problematiska aspekter är att GDPR ställer krav på att personuppgifter ska kunna rättas och att det ska finnas en personuppgiftsansvarig. Dessa krav är problematiska eftersom blockkedjan inte kan ändras och är decentraliserad till sin natur vilket innebär att samtliga användare upprätthåller den tillsammans. Den administreras alltså inte av en central part som kan utses till personuppgiftsansvarig, men även om detta vore möjligt skulle en personuppgiftsansvarig inte kunna rätta personuppgifter i blockkedjan. För den som vill läsa mer om dessa problem finns en rapport av Europaparlament som Delphi har skrivit om i detta inlägg.

Domsrätt och lagval

Ett annat problem som anknyter till vad som sagts ovan om upphovsrättsliga intrång, är att spridningen av NFT:s är global medan sanktionssystemen är nationellt anpassade. Även om detta problem gör sig gällande vid all export av upphovsrättsligt skyddat material, förvärras det i detta avseende av att användarna på marknadsplatserna kan vara praktiskt taget anonyma. Enligt europeisk internationell privaträtt ska talan väckas på den plats där intrånget ägde rum, vilket i allmänhet förstås som den plats där intrångsgöraren har sin hemvist. I många fall kan denna hemvist vara svår att identifiera, eftersom intrångsgörarens anonymitet kan göra det nästintill omöjligt att identifiera honom.[10]

Ett närbesläktat problem är att det kan vara svårt att avgöra vilket lands lag som ska tillämpas med tanke på att blockkedjan är decentraliserad och huvudregeln är att lagen i det land där skadan uppkom ska tillämpas. Frågan om lagval är viktig för konstnärer och andra kreatörer eftersom deras immateriella rättigheter varierar från jurisdiktion till jurisdiktion. De anglosaxiska länderna har till exempel en mindre generös syn på ideella rättigheter än de kontinentaleuropeiska länderna.[11]

Avslutande kommentar

Sammanfattningsvis ger NFT-tekniken möjlighet att säkert märka upp objekt och det är troligt att användningen av NFT kommer att öka betydligt under de kommande åren. Användningen av NFT:s är dock förknippad med ett antal rättsliga problemsituationer som har diskuterats ovan. NFT:s kan bland annat användas för att göra intrång i upphovsrätten och för brottsliga ändamål. NFT-tekniken i sig gör det också svårt för enskilda personer att skydda sin integritet.

[1] https://www.theverge.com/22310188/nft-explainer-what-is-blockchain-crypto-art-faq

[2] https://www.svd.se/darfor-saljs-digital-konst-for-miljontals-dollar

[3] https://www.forbes.com/sites/nataliakarayaneva/2021/04/08/nfts-work-for-digital-art-they-also-work-perfectly-for-real-estate/?sh=11636f7c43f3

[4] https://www.breakit.se/artikel/28244/vad-ar-nft-och-hur-koper-man-det-har-ar-en-guide-till-kryptoboomen

[5] https://m3.idg.se/2.1022/1.748830/nft-non-fungible-token

[6] https://www.lexology.com/library/detail.aspx?g=c788ee67-2467-40bb-b2e1-3c35cc5681e9

[7] https://m3.idg.se/2.1022/1.748830/nft-non-fungible-token och https://101blockchains.com/public-vs-private-blockchain/

[8] https://www.cms-lawnow.com/ealerts/2021/04/legal-challenges-of-non-fungible-tokens-nfts?cc_lang=en

[9] https://www.vwsadvocaten.nl/en/nfts-privacy-and-data-protection/

[10] https://www.irglobal.com/article/non-fungible-tokens-and-their-legal-implications/

[11] https://www.mondaq.com/unitedstates/fin-tech/1062494/legal-and-regulatory-challenges-related-to-non-fungible-assets