Upphovsrätt till AI-genererade verk
Uppdatering den 16 april 2024: Mycket har hänt på området sedan detta inlägg skrevs. Vi rekommenderar därför att du, förutom detta inlägg, även läser vår nya artikelserie om AI och immaterialrätt. Klicka här om det låter intressant!
Artificiell intelligens (AI) är avancerad och kraftig mjukvara, som används för många tillämpningar i många olika verksamheter. AI kan användas för att generera bilder, video, dans, kod, musik samt andra typer av verk som skyddas upphovsrättsligt – om de skapas av en människa. Det är emellertid oklart vem som äger de immateriella rättigheterna till verk som skapas med hjälp av AI-system – till exempel AI-systemets programmerare, AI-systemets ägare, AI-systemets användare – eller i vilken utsträckning AI-genererade verk överhuvudtaget kan skyddas upphovsrättsligt. Det kan konstateras att AI-system inte kan äga verk eftersom de i dagsläget saknar rättskapacitet – förmågan att äga egendom och rättigheter samt ha skulder och förpliktelser (frågan om AI-system bör ha rättskapacitet har dock diskuterats).
Enligt 1 § upphovsrättslagen (URL) har den som skapar ett litterärt eller konstnärligt verk upphovsrätt till detta. För att exempelvis ett stycke musik eller film ska betraktas som ”verk” i upphovsrättslagens mening krävs det att verket är originellt. Enligt EU-domstolens praxis är ett verk originellt om det är upphovsrättsinnehavarens intellektuella skapelse (se mål c-5/08 (Infopaq)). Ett verk är upphovsrättsinnehavarens intellektuella skapelse om personen i samband med skapandet av sitt verk har kunnat uttrycka sin kreativa kapacitet genom att göra fria och kreativa val (se mål c-145/10 (Painer) och tolkat motsatsvis de förenade målen c-403/08 och c-429/08 (Premier League)).
EU-domstolen har i olika rättsfall angett vilka fria och kreativa val som bör beaktas vid bedömningen av huruvida ett verk är en persons intellektuella skapelse eller inte. Vid skapandet av litterära verk är det till exempel ”genom valet, dispositionen och kombinationen av […] ord som upphovsmannen kan ge uttryck för sin kreativitet på ett originellt sätt och som denne ges möjlighet att nå ett resultat som utgör en intellektuell skapelse” (mål c-5/08 (Infopaq)). Vid skapandet av ett fotografi kan upphovspersonen manifestera sina fria och kreativa val genom att välja iscensättning, belysning, centrering, fotovinkel samt framkallningsteknik för fotografiet (mål c-145/10 (Painer)). För programmeraren som skapar ett datorprogram är det valet, dispositionen och kombinationen av nyckelord, syntax, kommandon och kombinationen av kommandon, standardvärden samt upprepningar av dessa som är avgörande för huruvida datorprogrammet är en intellektuell skapelse eller inte (mål c-406/10 (SAS Institute)).
För personer som äger, programmerar eller använder AI-system i skapandeprocessen innebär detta sannolikt att de måste ha en viss aktiv roll i skapandeprocessen för att de ska få upphovsrätt till det skapade verket. För en musiker som använder ett AI-system i skapandeprocessen räcker det exempelvis sannolikt inte med att bestämma att AI-systemet ska generera en 70-tals diskokomposition med mycket saxofon, trycka på skapa-knappen och sedan luta sig tillbaka. Det AI-genererade musikstycket är i ett sådant fall troligtvis inte ett upphovsrättsligt skyddat verk. I vilken utsträckning och på vilket sätt musikern måste delta i skapandeprocessen är dock oklart. För att det som skapas av ett AI-system ska vara ett upphovsrättsligt skyddat verk krävs det att människan bakom AI-systemet gör en skapandeinsats som går utöver det som skapas av AI-systemet (jfr med HD:s domskäl 17-23 i NJA 2015 s 1097 (C More)). För musikern i exemplet kan detta exempelvis komma att innebära att musikern måste ändra i eller lägga till något till det AI-genererade musikstycket för att musikstycket ska vara ett upphovsrättsligt skyddat verk. Detta leder i sin tur till svåra bevisfrågor om vad som skapats av en människa och vad som skapats av en AI. En konsekvens av detta kan komma att bli att musiker som använder AI i skapandeprocessen, för att skydda sina intressen, inte är transparanta om att de använt AI för att skapa ett musikstycke.
Frågor om upphovsrätt till AI-genererade verk är mycket komplexa och ämnet diskuteras för närvarande ingående. Några av de viktiga frågorna som diskuteras är:
• Kan AI-genererade verk skyddas enligt den upphovsrättsliga lagstiftning vi har idag?
• Hur kan eller bör AI-genererade verk bäst skyddas genom immaterialrättslig lagstiftning?
• Bör AI-genererade verk skyddas upphovsrättsligt?
Om AI-genererade verk inte kan skyddas upphovsrättsligt kan de användas av vem som helst. Detta ligger självfallet i allmänhetens intresse. Dock är det möjligtvis mindre intressant för företag och personer som lagt ner tid och resurser på att utveckla AI-system som är kapabla att skapa verk som skulle skyddats upphovsrättsligt om de skapats av en människa. Något som företag och personer som utvecklar AI-system som är kapabla att självständigt skapa immateriella tillgångar bör fundera på är vilka licensmodeller som bör användas för att göra sådana AI-system tillgängliga till människor som skapar. Detta faller dock utanför ramen för detta blogginlägg.