Sveriges ändrade praxis för svartvita varumärken fyller 1 år

Svensk rätt var under en lång period tämligen unik i det att det svenska skyddet för varumärken registrerade i svartvitt även omfattade varumärket utfört i olika färger. Den svenska synen på det färgmässiga skyddsomfånget av en varumärkesregistrering gick länge emot det konvergensprogram som Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) hade för att harmonisera den europeiska varumärkesrätten. Förra året kom dock det svenska rättsläget att anpassas till det europeiska i och med Patent- och marknadsöverdomstolens (”PMÖD”) beslut i mål nummer PMÖÄ 435-18 (G i visst utförande).

En fråga i målet var om ett varumärke, ett figurmärke bestående av bokstaven g i svartvitt, var identiskt eller åtminstone förväxlingsbart med ett annat äldre varumärke, ett EU-varumärke i figur bestående av bokstaven g i rödvitt. Avgörande för bedömningen var om skyddet för det äldre EU-varumärket utsträckte sig till att även gälla liknande varumärken utförda i svartvitt. PMÖD konstaterade i beslutet att svensk rätt under lång tid hade gett uttryck för att varumärkesrättsligt skydd sträckte sig till att även gälla motsvarande versioner i svartvitt utförande och vice versa. Eftersom den svenska varumärkesrätten baseras på EU-direktiv finns det emellertid en skyldighet att tolka rätten i ljuset av tillämplig EU-lagstiftning och praxis (s k direktivkonform tolkning). År 2013 avgjorde EU-domstolen det s.k. Specsavers-målet (C-252/12). EU-domstolen uttalade då att ett varumärkes färg utgör en viktig beståndsdel i hur det uppfattas av andra. Av den anledningen ansåg EU-domstolen att det vore ologiskt om skyddsomfånget för exempelvis ett svartvitt varumärke skulle utsträckas till att omfatta även en motsvarande version i färg. PMÖD utgick från detta resonemang och fastslog att en direktivkonform tolkning av svensk varumärkesrätt leder till att en registrering av ett varumärke i svartvitt, i sig, inte kan medföra ett skydd i förhållande till samtliga färgkombinationer. Eftersom det senare varumärket g var i svartvitt ansåg PMÖD att förväxlingsrisk inte förelåg med det äldre motstående rödvita EU-varumärket g.

Slutkommentar
Domen innebär att den mer än femtioåriga synen på skyddsomfånget vid varumärkesregistreringar i Sverige har kasserats till förmån för ett synsätt som är i harmoni med övriga EU, vilket vi ser positivt på. Den nya praxisen kan dock innebära stora negativa effekter för de varumärkesinnehavare som utformat sin varumärkesstrategi utefter den numera obsoleta praxisen dvs. valt att registrera sina varumärken i svartvitt för att få brett skydd istället för i den färg de egentligen använder/avser använda varumärket i. Omfattningen av efterverkningarna som detta beslut kan ha på redan registrerade varumärken återstår ännu att se men varumärkesinnehavare bör oavsett se över sina varumärkesportföljer och varumärkesstrategier med anledning av beslutet – kanske att varumärkesinnehavarna behöver göra några nya varumärkesansökningar med anledning av beslutet?