SOU 2024:75 – Personuppgifter och mediegrundlagarna

Vi har tidigare skrivit om personuppgifter som offentliggörs i söktjänster här. Regeringen beslutade 2023 att tillsätta en särskild utredare för att se över grundlagsskyddet för söktjänster som offentliggör personuppgifter på internet. Den 20 november 2024 kom betänkandet Personuppgifter och mediegrundlagarna (SOU 2024:75), som är resultatet av den omfattande utredningen om hur grundlagsskyddet för söktjänster bör förändras för att stärka skyddet för den personliga integriteten. Betänkandet markerar ett viktigt steg i att balansera yttrandefrihetens principer med individens rätt till skydd av sina personuppgifter.

Sammanfattningsvis föreslår utredningen (SOU 2024:75) att grundlagsskyddet för söktjänster som publicerar personuppgifter ska begränsas för att stärka skyddet för individens integritet. Detta sker genom en omvärdering av de nuvarande reglerna för offentliggörande av känsliga uppgifter och införande av nya bestämmelser i tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL).

Utredningens förslag ger lagstiftaren möjlighet att reglera de söktjänster som omfattas av grundlagsundantaget genom särskild lagstiftning. Dessutom kommer befintlig lagstiftning och EU-förordningar att få betydelse för de aktörer som omfattas av undantaget. I dagsläget innebär detta att EU:s dataskyddsförordning och kompletterande nationell lagstiftning är tillämpliga. Trots att dessa söktjänster kan tillgodose legitima behov, lyfter utredningen fram riskerna för intrång i den personliga integriteten.

De föreslagna grundlagsändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027. Det återstår att se hur förslagen kommer att utvecklas, Delphi kommer att noggrant följa den fortsatta lagstiftningsprocessen.

Utredningens uppdrag

Utredningens uppdrag har varit att se över grundlagsskyddet för söktjänster som publicerar personuppgifter om brott, adresser, telefonnummer, civilstånd och andra uppgifter om enskildas personliga förhållanden. Målet är att stärka skyddet för den personliga integriteten när dessa uppgifter offentliggörs.

Utredningen har också analyserat behovet av att begränsa grundlagsskyddet för sådana söktjänster och lämnat förslag på nödvändiga författningsändringar, både i grundlag och vanlig lag, för att stärka skyddet för personuppgifter.

Utredningen konstaterar bland annat:

• Söktjänster bidrar till integritetskränkningar genom att underlätta åtkomst till stora mängder personuppgifter.
• Kriminella använder söktjänster för att kartlägga och välja ut potentiella offer.
• Offentliga tjänstepersoner utsätts för en större risk för trakasserier och hot.

Även om det finns legitima behov av dessa tjänster, som bakgrundskontroller eller kommunalt bruk, är det nödvändigt att balansera detta mot skyddet för enskildas integritet.

Förslag om att begränsa grundlagsskyddet för vissa söktjänster

För att stärka skyddet för den personliga integriteten har regeringen ansett att det finns ett behov av att omvärdera grundlagsskyddet för söktjänster som publicerar personuppgifter. Ett konkret förslag är att införliva nya bestämmelser som skulle kunna begränsa detta skydd.

Det föreslås att TF och YGL ändras för att det ska vara möjligt att införa förbud mot offentliggörande av personuppgifter i vissa fall för att skydda individer från otillbörliga intrång i deras personliga integritet.

Förslag till ändringar

Den föreslagna ändringen av 1 kap. 13 § i TF och 1 kap 20 § YGL innebär att det inte längre skulle vara möjligt att fritt publicera vissa typer av personuppgifter om dessa uppgifter är ordnade på ett sätt som gör dem sökbara eller sammanställbara. För att denna begränsning ska gälla krävs att offentliggörandet innebär särskilda risker för otillbörliga intrång i enskildas personliga integritet. Vid bedömningen av denna risk ska bland annat följande faktorer beaktas:

1. Personuppgifternas karaktär
2. Omfattningen av offentliggörandet
3. Syftet med offentliggörandet

Den föreslagna ändringen syftar till att ge en mer rättvis balans mellan yttrandefriheten och den personliga integriteten när det gäller söktjänster som publicerar personuppgifter.

 Utredningens förslag: Ett generellt grundlagsundantag

För att stärka skyddet för personuppgifter föreslår utredningen att ett generellt undantag införs i TF och YGL. Utredningen presenterar tre möjliga alternativ för hur ett grundlagsundantag kan formuleras. Alla alternativ innebär att grundlagsskyddet för vissa söktjänster begränsas, men i olika omfattning:

1. Tillämpningsområdet för befintligt undantag utökas

Det första alternativet utgår från den befintliga regleringen avseende offentliggörande av känsliga personuppgifter i 1 kap. 13 § TF och 1 kap. 20 § YGL. Alternativet innebär att tillämpningsområdet för dessa undantagsbestämmelser utökas till att omfatta samtliga personuppgifter.

2. Ett ändrat otillbörlighetskrav

Offentliggörandets syfte, omfattning och personuppgifternas karaktär skulle särskilt beaktas vid bedömningen av om det innebär en risk för integritetskränkning.

3. Undantag för all personuppgiftsbehandling som inte sker för journalistiska ändamål m.m.

Undantaget skulle gälla all personuppgiftsbehandling som inte sker för journalistiska ändamål eller för akademiskt, konstnärligt eller litterärt skapande. I detta alternativ riktas inte undantaget in mot söktjänster. Syftet med personuppgiftsbehandlingen är i stället ensamt avgörande för avgränsningen.

Mot bakgrund av ovan, föreslår utredningen att grundlagsundantaget bör utformas enligt alternativ 2, som innebär ett ändrat otillbörlighetskrav. Undantaget ska gälla uppgiftssamlingar som har ordnats så att det är möjligt att söka efter eller sammanställa personuppgifter och omfattar endast de fall där det finns särskilda risker för otillbörliga intrång i den personliga integriteten. Detta alternativ bedöms som det mest balanserade, då det skyddar yttrandefriheten och samtidigt hanterar de problem som identifierats.

Alternativ 3, som skulle innebära ett mer omfattande grundlagsundantag, anses för långtgående eftersom det skulle påverka fler verksamheter än de som är mest problematiska ur integritetssynpunkt. Risken för att kringgå undantaget bedöms som låg även i alternativ 2, trots ett större bedömningsutrymme för rättstillämparen. Utredningen anser att ett för snävt undantag kan leda till att verksamheter som bör skyddas av yttrandefriheten riskerar att träffas av undantaget.

Den här artikeln har skrivits av Associate Ara Haydar.