Regeringen tillsätter utredning för att se över grundlagsskyddet för söktjänster

Den 19 oktober 2023 beslutade regeringen att tillsätta en särskild utredare för att se över grundlagsskyddet för söktjänster som offentliggör personuppgifter på internet. En av utredningens målsättningar är att ta fram förslag på författningsändringar i syfte att stärka skyddet för den personliga integriteten när personuppgifter offentliggörs i sådana söktjänster.

Det nuvarande skyddet för publiceringar på internet

Publiceringar på internet faller enligt huvudregeln utanför tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens tillämpningsområden, vilket innebär att grundlagsskyddet i stället finns i regeringsformen. Från denna huvudregel görs det dock undantag, bland annat genom den så kallade databasregeln i 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen.

Databasregeln ger grundlagsskydd för databaser under vissa förutsättningar, till exempel när det gäller information tillgänglig på vissa typer av webbplatser. För vissa aktörer, till exempel redaktioner för periodiska skrifter och program samt massmedieföretag och nyhetsbyråer, gäller grundlagsskyddet automatiskt.

Andra aktörer kan erhålla ett frivilligt grundlagsskydd genom att ansöka om ett utgivningsbevis hos Myndigheten för press, radio och tv. Möjligheten till grundlagsskydd genom utgivningsbevis infördes 2003 för att anpassa lagstiftningen till den tekniska utvecklingen och den ökande massmediala verksamheten av icke-traditionella företag. Kraven för utgivningsbevis är formella och innebär ingen prövning av verksamhetens syfte eller databasens innehåll.

Grundlagsskyddet för söktjänster ska omvärderas

Behovet av att anpassa grundlagsskyddet för nya kommunikationstekniker medförde samtidigt en utveckling som möjliggjorde företeelser där grundlagsskydd kan vara olämpligt eller icke önskvärt. Regeringen anser därför att det krävs nya överväganden för att fastställa vilka områden som bör omfattas av grundlagsskydd och vilka som bör uteslutas.

Söktjänster som oreflekterat publicerar personuppgifter är ett exempel på en situation som kräver överväganden. Det finns flera söktjänster som offentliggör omfattande personlig information, oftast gratis genom en enkel sökning. Denna information hämtas vanligtvis från myndigheter enligt offentlighetsprincipen och kan inkludera adresser, personnummer, telefonnummer, boendeförhållanden, bolagsengagemang och fordonshistorik. Även om varje enskild uppgift i sig inte nödvändigtvis är integritetskränkande, kan den samlade mängden information upplevas som påträngande.

Vidare finns söktjänster som fokuserar på att tillhandahålla information om enskildas lagbrott. Offentliggörandet av brottmålsdomar sker oftast mot betalning utan anonymisering av personuppgifter, vilket kan resultera i påtaglig integritetsskada för de berörda individerna och försvåra för dömda personer att återintegreras i samhället. Tvivel har dessutom rests om den nuvarande regleringen ger tillräckligt skydd mot integritetskränkningar enligt Europakonventionen och EU-rätten. Det finns därmed ett påtagligt behov av att utreda och överväga en eventuell inskränkning av grundlagsskyddet för dessa söktjänster.

Mot bakgrund av ovanstående har regeringen därmed beslutat att utredaren ska analysera och ta ställning till om det finns behov av att inskränka grundlagsskyddet för söktjänster som offentliggör personuppgifter och redovisa nödvändiga lagändringar.

Utredningen sker i samråd med relevanta myndigheter och organisationer och ska redovisas senast den 15 november 2024. Delphi kommer att följa upp den fortsatta lagstiftningsprocessen.

Denna artikel är skriven av Associate Petri Dahlström.