Om och när kan Coronaviruset utgöra force majeure?

Att Coronaviruset[1] vid sidan av dess direkta konsekvenser på människors hälsa även får andra stora konsekvenser på vårt samhälle är något de flesta är eniga om. Omfattningen därav är dock för tidig att kunna uttala sig om och det råder det än så länge stor osäkerhet. Även juridiskt uppstår såväl indirekta som direkta konsekvenser av Coronaviruset. Exempelvis uppstår frågan vad som händer om leveransproblem eller förseningar följer av coronaviruset, kan då force majeure åberopas?

Innebörden av force majeure och den restriktiva tolkningen

Force majeure definieras generellt sett som oförutsebara, extraordinära händelser som inträffar på grund av en oundviklig, yttre kraft.

Vanligtvis tolkas en force majeurebestämmelse restriktivt och snävt. Historiskt har naturkatastrofer så som tsunamin vid Fukushima varit att betrakta som force majeure.

Force majeure klausuler brukar i regel innehålla en exemplifiering av de omständigheter som utgör force majeure. Om någon av dessa händelser har inträffat blir klausulen tillämplig och force majeure kan då kunna komma att åberopas som en ansvarsbefriande grund.

Om force majeure bedöms föreligga kan den åberopande parten bli befriad från ansvar för avtalsbrott. Det kan röra sig om att leveranser får skjutas upp eller att parten i fråga blir helt befriad från sitt åtagande eller del av åtagande. Avtal kan också komma att sägas upp på grund av att force majeure-händelsen föreligger under en lång och oöverblickbar tid. Hur länge händelsen behöver fortlöpa för att avtalet ska få sägas upp regleras oftast i parternas avtal.

Lagreglering och exemplifiering

I Sverige finns ingen lagreglering avseende force majeure. Frågan om force majeure utgör en allmän avtalsrättslig princip har länge diskuterats inom svensk juridisk doktrin. Kortfattat kan konstateras att diskussionen i all väsentlighet gått ut på om det köprättsliga kontrollansvaret[2] kan tillämpas generellt på avtal samt om och hur analogier går att dra eller ej. Rättsläget är oklart men en analog tillämpning kan eventuellt komma att göras med det köprättsliga kontrollansvaret.

Det köprättsliga kontrollansvaret innebär att säljaren inte är skadeståndsansvarig för fel eller försening av en vara, om det har berott på ett hinder bortom säljarens kontroll som denne skäligen inte kunnat förvänta sig vid köpet och vars följder denne inte skäligen hade kunnat undvika eller övervinna.

Det kan till exempel röra sig om att myndigheten i ens land beordrar att stänga ner fabriker i ett visst område, vilket med största sannolikhet skulle göra force majeure tillämpligt för det fall leveranser därmed måste stoppas. Däremot skulle en situation där enbart en underleverantör inte kan leverera, eller där en nyckelanställd blir sjuk, inte med lika stor säkerhet bedömas utgöra force majeure då detta skulle kunna anses ligga inom leverantörens kontrollansvar.

Tillämpligheten av force majeure på grund av Coronautbrottet – med eller utan avtalsreglering

Huruvida coronaviruset kvalificeras som force majeure kommer till syvende och sist bero på det exakta orsakssambandet mellan coronaviruset och leveransproblemet/förseningen och innebär att bedömningen om force majeure är tillämplig som huvudregel får tas med avstamp i parternas gemensamma avtal. Vad som är att betrakta som force majeure är därmed inte hugget i sten utan kan skifta från fall till fall och från avtal till avtal- med andra ord handlar det om vad just ni har avtalat om.

Vad som händer vid avsaknad av en force majeureklausul beror på vilket lands lag som gäller i varje specifikt fall. Under svensk rätt kan det köprättsliga kontrollansvaret bli tillämpligt, men som nämnts ovan är rättsläget inte helt klart beträffande om den principen de facto kan tolkas analogt.

Beroende på svårighetsgraden av konsekvenserna i det enskilda fallet kan det också tänkas att en leverantör som till exempel inte kan leverera och på så vis inte kan uppfylla sina prestationer skulle kunna begära en justering av avtalet och en jämkning av dennes prestationer, med hänvisning till den 36§ i avtalslagen[3].

En praktiskt checklista

Eftersom bedömningen kommer att behövas göras i varje enskilt fall och utifrån flera olika parametrar är följande checklista tänkt att fungera som ett stöd vid en sådan bedömning;

• Konstatera exakt underliggande orsak till leveransavbrottet eller förseningen – vad exakt är det för händelse som gör att ni inte kan prestera enligt avtalet (orsak-verkan),
• Utrön om det finns något annat ni kan göra för att uppfylla era avtalsförpliktelser – så som alternativa lösningar, det som ni rimligen kan göra för att kunna uppfylla era förpliktelser och konstatera därefter om det verkligen föreligger ett oöverkomligt hinder att prestera,
• Finns det ett avtal som reglerar force majeure? – Om inte se till de närliggande principerna (så som det köprättsliga kontrollansvaret) och försök argumentera för att force majeure föreligger,
• Granska det aktuella avtalets force majeureklausul – om ni inte kan prestera och detta beror på en omständighet som ligger utanför er kontroll så finns det en chans att force majeureklausulen täcker upp för epidemier, pandemier eller liknande,
• Kontrollera vad som gäller i just er eller i er motparts jurisdiktion – er jurisdiktion innehåller möjligen en lagreglering beträffande force majeure eller så har kanske ert land redan gjort bedömningen att coronaviruset är en pandemi (vilket exempelvis Tyskland har gjort), något som kan underlätta vid åberopandet av force majeure,
• Kontrollera att ni uppfyller de övriga formella kraven som ställs i avtalet – bland annat är det vanligt att avtalet kräver att ni skriftligen meddelar motparten om er inställning,
• Kontrollera er försäkring – är ni berättigade till försäkringsersättning vid oförutsebara händelser eller ej,
• Minska de negativa konsekvenserna – försök att i största möjliga utsträckning se till att göra det ni kan för att själva minimera skadorna och samla även bevisning kring både ert förfarande, myndighetsföreskrifter och tidningsartiklar, slutligen;
• Var försiktiga – se force majeure som en sista utväg. Det kan bli både dyrt och långdraget om er motpart inte är enig med er om att force majeure föreligger och om det hela måste bedömas i domstol eller skiljeförfarande är det den part som hävdar force majeure som har bevisbördan för att visa att så är fallet.

________________

[1] De officiella benämningarna på viruset är 2019-nCoV eller SARS-COV-2 och sjukdomen som viruset orsakar är benämnt covid-19 och i mer vardagligt tal – Corona.

[2] Se 27 och 40§§  Köplagen (1990:931 och CISG artikel 79.1. samt UNIDROIT Principles.

[3] Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område.