Norges regering presenterar nationell strategi för artificiell intelligens

Igår, den 14 januari 2020, presenterade Norges regering en ny strategi för artificiell intelligens (AI), innehållande idéer och förslag på satsningar för det norska samhället. I den nya strategin finns många juridiska frågeställningar och flera förslag som rör regelverk och lagstiftning:

• Den norska regeringen förespråkar regulatoriska sandlådor, det vill säga miljöer där nya sätt att reglera AI-teknik kan prövas under kontrollerade former. Sådana miljöer finns redan i Norge för automatiserade fordon, automatiserade fartyg och fintech (se för motsvarande frågor i Sverige för automatiserade fordon vårt tidigare blogginlägg) och föreslås nu även på personuppgiftsskyddsområdet och sektorspecifika liknande fordon och fartyg. Sandlådan på personuppgiftsområdet föreslås övervakas av den norska tillsynsmyndigheten Datatilsynet och har till syfte att göra det lättare för verksamheter att experimentera med innovation och snabbare kunna lansera tjänster och produkter utan att det utgör en risk för integritetsskyddet.
• Den norska regeringen vill att frågor om AI, etik och personuppgiftsskydd ska bli viktigare som en del av yrkesutbildningar, och nämner specifikt juristutbildningen som ett sådant exempel. Man poängterar även vikten av fortsatt lärande under arbetslivet, så att yrkesverksamma kan fortsätta utveckla sin digitala kompetens och förståelse för AI under hela sin karriär.
• Strategin har i sina etiska överväganden hämtat mycket inspiration från den expertgrupp i EU som i april förra året lade fram etiska riktlinjer för AI. Viktiga etiska principer som nämns i den norska regeringens strategi är mänskligt självbestämmande och kontroll, teknisk säkerhet och robusthet, personuppgiftsskydd, transparens, inkludering, mångfald och likabehandling, samhällsnytta och ansvarsskyldighet. Den norska regeringen vill vidare att myndigheter ska ha juridiska möjligheter att granska AI-system inom sina ansvarsområden för att garantera att AI-systemen lever upp till vissa av de etiska krav som ställs.
• Vikten av att satsa mer på att göra öppna data tillgängliga som kan bidra till förbättringar av AI-teknik understryks i strategin, samtidigt som det manas till försiktighet i situationer när sådana data innehåller personuppgifter. Det diskuteras i rapporten specifikt hur hälso- och patientdata kan användas på bästa sätt för forskning, statistik och analys, samtidigt som personuppgiftsskyddet tas till vara. I strategin ges också flera exempel på integritetsvänliga sätt att dela data och träna AI-system.
• Strategin talar om att uppnå ”semantisk interoperabilitet” i lagstiftningen. Detta innebär att ett försök görs att uppdatera begrepp i olika lagar så att samma ord används i de fall då samma sak åsyftas i olika lagar (som exempel ges att det i nuläget används flera olika ord för begreppet ”sambo” beroende på lag). Detta för att underlätta för maskiner att läsa av lagtexten för användning inom AI-teknik.
• Behovet för tydlighet runt immateriella rättigheter understryks. Det pågår för närvarande en kartläggning i Norge runt hur bra förståelse näringslivet har om immateriella rättigheter. Regeringen uppmärksammar även att det är viktigt för myndigheter att analysera de immateriella rättighetsfrågorna vid användning av AI-teknik, särskilt vid samarbeten med privata aktörer.
• Strategin behandlar också automatiska beslut som tas av myndigheter inom förvaltningen och ett förslag till ny förvaltningslag i Norge, med en huvudregel att enkla och mindre ingripande beslut kan fattas på helautomatisk väg och en rätt för myndigheter att meddela föreskrifter om helt automatiskt beslutsfattande även på andra områden. Tanken är att det juridiska beslutsunderlaget för sådana helautomatiska beslut ska offentliggöras (I Sverige finns en generell rätt för myndigheter att fatta automatiska beslut i 28 § i förvaltningslagen).

Många länders regeringar har den senaste tiden publicerat strategier för digitalisering och AI, så även Sverige. Den norska strategin är intressant genom de många exempel på lagstiftning som ges och de relativt konkreta förslag som presenteras. Många av de juridiska frågor som diskuteras i strategin är viktiga policy- och regleringsfrågor för AI som kommer ha stor betydelse de närmaste åren.