Några juridiska aspekter rörande självkörande fordon – SOU 2018:16

Vilket ansvar den som sitter bakom ratten i en bil har är väl reglerat både i Sverige och globalt. Däremot uppstår det oklarheter vid körning av automatiserade fordon där bilen inte har någon förare alls eller om föraren befinner sig utanför bilen. I takt med att allt fler framsteg görs i utvecklingen av självkörande fordon så blir frågan om ansvar för framförandet av sådana fordon allt mer relevant.

I mars 2018 publicerades utredningen SOU 2018:16 Vägen till självkörande fordon – introduktion. Utredningen är ett initiativ för att reglera självkörande fordon och en uppföljning av en förordning från 2017 som möjliggör träning av självkörande fordon i riktig trafik. Utredningen innehåller bland annat ett förslag till en ny lag om automatiserad fordonstrafik samt flera synpunkter och förslag om förarens roll under automatiserad körning. I utredningen diskuteras om det behövs en förare vid automatiserad körning, förarens roll och ansvar vid automatiserad körning samt var föraren ska befinna sig under automatiserad körning. Syftet med utredningen är inte att lösa alla potentiella juridiska frågeställningar som kan komma att uppkomma vid användning av självkörande fordon i trafik. Det främsta syftet med utredningen är istället att hantera några viktiga frågor som möjliggör ytterligare tester och en fortsatt introduktion av självkörande fordon på svenska vägar.

Enligt utredningens lagförslag ska den som äger ett automatiserat fordon se till att fordonet har en förare under automatiserad körning. Föraren ska vara en människa och vara behörig att köra det automatiserade fordonet enligt körkortslagens bestämmelser. Däremot ska föraren inte behöva sitta i fordonet, utan det viktiga är att föraren vid behov kan ta över kontrollen över fordonet. En förare ska enligt utredningens förslag kunna vara förare åt flera automatiserade fordon samtidigt och ett automatiserat fordon ska kunna ha flera förare samtidigt, något som exempelvis möjliggör att lastbilskolonner kan styras av en enda förare. Vem som är straff- och civilrättsligt ansvarig ifall ett automatiserat fordon har flera förare är inte helt klart. Däremot kan ett manuellt framfört fordon enligt svensk rättspraxis ha flera förare, och dessa förare kan då i vissa fall ha ett gemensamt ansvar för fordonet.

Under automatiserad körning är det fordonets ägare, och inte dess förare, som enligt förslaget, ska vara ansvarig för de uppgifter som utförs av det automatiska körsystemet. Fordonets förare ska kunna ägna sig åt annat under automatiserad körning, såsom att läsa en bok eller använda en mobiltelefon. Föraren ska dock alltid vara beredd att ta över fordonets körning om körsystemet begär det och det automatiserade körsystemet inte på egen hand kan hantera den uppkomna situationen. I sådana situationer kan föraren dömas till böter om hen inte agerar på körsystemets begäran och tar över kontrollen. Enligt utredningens förslag ska det också bland annat även finnas ett nykterhetskrav för förare av automatiserade fordon. Slutligen ska föraren även utföra uppgifter som automatiserade fordon ännu inte kan utföra på egenhand – såsom att säkra last, spänna säkerhetsbältet på barn och sätta ut en varningstriangel efter en olycka.

Vi på Delphi kommer med intresse följa såväl rättsutvecklingen som den tekniska utvecklingen på området. Det fortsatta lagstiftningsarbetet kommer att diskuteras här på bloggen tillsammans med andra juridiska frågor som rör automatiserade fordon.