Hur mycket data lämnar vi egentligen efter oss?

Av Christine Storr (Kirchberger)

I samband med den senaste utveckligen inom dataskydd och datalagring , är de experiment som genomförts av en schweizisk och två danska politiker mycket intressanta.

I Schweiz bad en riksdagsledamot – Balthasar Glättli – sin teleoperatör om all kommunikationsdata som den samlade mellan januari och jul 2013. Datamängden blev sedan visualiserat och som man kan se här säger den en hel del om Glättlis liv. Delvis är det också just visualisering som ger värdet till uppgifterna. Till exempel vilka tider schweizaren oftast pratar i telefon eller skickar sms, vem han oftast pratar eller sms:ar med, var han befinner sig när han gör det, etc. Allt detta faller under begreppet “trafikuppgifter” enligt datalagringsdirektivet som leverantörer av elektronisk kommunikation tills nyligen leverantörer har varit tvungna att spara. Man kan se hela visualiseringen här.

Det andra exemplet i Danmark gick även ett steg längre. Två politiker, Sofie Carsten Nielsen, minister för utbildning och forskning, och Jens Joel, riksdagsledamot, gav tidningen Berlingske tillgång till deras e-postkonton, sms, uppgifter från skattemyndigheten, Facebook-aktiviteter, fitness tracker och t.o.m. kreditkortsbetalningar. Dessa uppgifter går utöver begreppet traffikuppgifter, men det är inte helt utesluten att säkerhetspolisen och liknande brottsbekämpande myndigheter kan få tillgång till dem.

Totalt analsyerades bl.a. 18 047 e-post meddelanden, 31 303 uppgifter om elektronisk kommunikation, 2 407 finansiella uppgifter, ca 36 000 text meddelanden, 2 828 Facebook inbjudningar, och 33 740 lokaliseringspunkter från fitness appen. Man kan se hela visualiseringen (på danska) här.

Två mycket intressanta exempel på de sociala och psykologiska utmaningar av datalagring samt hur många spår vi alla lämnar efter oss. Frågan är om detta verkligen kan regleras fullt ut?

PS. I fall någon läsare skulle vilja se en visualisering av sina Facebook aktiviteter, erbjuder Wolfram Alpha denna möjlighet. Kan rekommenderas!

Ursprungskälla: Patrick Beuth, Politiker visualisieren ihr Leben mit Metadaten, Zeit Online, 27 April 2014