Historisk rättegång mellan Hermès och skaparen av NFT-handväskan MetaBirkins
Den 8 februari 2023 fastställde en jury i New York att den amerikanske konstnären Mason Rothschild har gjort intrång i det franska modehuset Hermès varumärke genom skapandet och försäljningen av hans så kallade ”MetaBirkins”, som är en serie non-fungible tokens (”NFT:s”). Tvisten har under det senaste året fått mycket uppmärksamhet eftersom det är ett av de första målen i världen att pröva förhållandet mellan NFT:s och varumärkesrättigheter.
En kort introduktion till NFT:s
En NFT kan kortfattat beskrivas som ett digitalt äkthetscertifikat som registreras med hjälp av blockchain-teknik. Äkthetscertifikatet är ett så kallat smart kontrakt som är knutet till en unik (non fungible) symbol (token) på blockkedjan. En NFT är inte utbytbar mot en annan NFT eftersom varje NFT är unik och representerar unik information, till exempel en äganderätt till ett objekt.
Det potentiella användningsområdet för NFT:s är brett – det är inte otänkbart att tekniken i framtiden kan användas för att identifiera allt från juridiska dokument till fastigheter. Idag används NFT:s inom flera områden som till exempel vid köp och sälj av virtuella gamingtillgångar och musik, men tekniken har kanske fått mest publicitet när det kommer till handel med digital konst.
Vi har tidigare publicerat ett blogginlägg som närmare beskriver NFT:s och dess bakomliggande teknik här. Vi har även skrivit flera inlägg om blockchain-teknik. Om du är intresserad av blockchain rekommenderar vi att läsa vår introduktion till tekniken som du hittar här.
Tvistens bakgrund
I maj 2021 lanserade Mason Rothschild en NFT vid namn ”Baby Birkin”, som han beskrev som ”en ironisk blinkning till den ikoniska Birkin-väskan från Hermès”. Den digitala väskan, som var utsmyckad med en avbildning av ett 40 veckor gammalt foster, lanserades på en social shoppingplattform där den såldes för ett värde av cirka 23 000 dollar i kryptovaluta. Skapandet och försäljningen av Baby Birkin möttes aldrig av någon respons från Hermès.
I december 2021 lanserade Rothschild MetaBirkins, en digital kollektion av Hermès ikoniska Birkin-väska. MetaBirkin-väskorna var visserligen pälsklädda och framställda i okonventionella färgkombinationer, men bar såväl namnet som den ikoniska formen av den traditionella Birkin-väskan. En av de första MetaBirkin-väskorna såldes några veckor senare för cirka 42 000 dollar, vilket slutligen fick Hermès att reagera. Hermès kom sedermera att stämma Rothschild efter att han vägrat att lyda modehusets varningar om att upphöra med försäljningen.
Parternas yrkanden
Efter att inledningsvis ha hävdat att MetaBirkins utgjorde en hyllning till Birkin-väskan menade Rothschild istället att de utgjorde ett ställningstagande mot modeindustrins långa historia av djurplågeri. Han påstod vidare att de digitala väskorna var konstverk och att de därför skulle skyddas av den amerikanska konstitutionens yttrandefrihet. Han menade dessutom att hans NFT:s enligt varumärkesrätten inte kunde ses som digitala kopior av Birkin-väskan.
Hermès å sin sida hävdade att användningen av namnet Birkin riskerade att urvattna företagets varumärke och att konsumenter kunde bli lurade att köpa de digitala väskorna i tron om att de hade en koppling till Hermès. I sin bevisning hänvisade de bland annat till ett flertal nyhetsartiklar som i sin rapportering hävdade att MetaBirkins var kopplade till Hermès. Rothschilds representanter ifrågasatte dock om människor som är tillräckligt rika för att ha råd med traditionella Birkin-väskor, som kostar tiotusentals kronor och ofta har årslånga väntelistor, verkligen skulle bli vilseledda av Rothschilds digitala konstverk.
Juryns beslut
I sin motivering fastställde juryn att Rothschilds MetaBirkins inte var av tillräcklig konstnärlig relevans för att skyddas av den amerikanska yttrandefriheten. Eftersom de digitala väskorna snarare var att betrakta som konsumentvaror hade han istället gjort sig skyldig till varumärkesintrång och så kallad ”cybersquatting”. Cybersquatting innebär att en annan person än ägaren till ett välkänt varumärke registrerar varumärket som ett domännamn i syfte att dra nytta av det.
Juryn, som bestod av nio personer, beviljade Hermès 133 000 dollar i skadestånd. Rothschild kommer sannolikt att överklaga domen, men det återstår att se. Delphi kommer att följa utvecklingen i målet.
Kommentar
Även om domen i det här fallet innebar en förlust för Rothschild, så kan beskedet i viss mån ses som en framgång för digitala konstnärer eller andra aktörer som hoppas kunna tjäna stora pengar på digitala varor. Beslutet är ett bekräftande av att digitala varor och NFT:s kan ha ett betydande värde även om de inte fyller originalvarans ursprungliga funktion, till exempel att bära ens tillhörigheter. En lyxhandväskas värde kan således ligga i dess kulturella status, oavsett om väskan existerar i den fysiska världen eller enbart i digital form.
Å andra sidan signalerar domen att NFT-marknaden inte är en juridisk frizon utan konsekvenser för dess aktörer. Det verkar tydligt att det inte går att rättfärdiga användning av annans varumärke enbart genom att hävda konstnärlig frihet eller någon annan typ av fair use-doktrin, oavsett om användningen sker på en traditionell eller oreglerad marknad.
Denna artikel är skriven av Associate Petri Dahlström.