Black Friday: Vad gäller ur ett konsumenträttsligt perspektiv?

Idag är det Black Friday, en amerikansk klämdag som infaller varje år mellan thanksgiving och helgen som följer. Årets största shoppingdag smygstartar redan under veckan i form av ”Black Week”, övergår till ”Cyber Monday” och avslutas med ”Cyber Week” under nästa vecka. Sedan ungefär tio år tillbaka har Black Friday markerat starten på julhandeln även i Sverige.

Just nu haglar erbjudanden tätt på hemsidor, i mail- och sms-utskick, i skyltfönster och i våra sociala medier-flöden. Till följd av EU-paketet New Deal for Consumers infördes i september förra året en hel del nya konsumenträttsliga regler som företagen måste förhålla sig till, utöver befintlig konsumenträtt. Här har vi identifierat tre områden som är särskilt relevanta att ha koll på i samband med Black Friday.

30-dagarsregeln: Tidigare år har så kallade bluffreor uppmärksammats i samband med Black Friday, särskilt inom E-handeln. Butiker har höjt priserna strax före reaperioden, vilket resulterat i att den verkliga prissänkningen blivit missvisande för konsumenten.

Ordet ”rea” eller ”realisation” får enligt marknadsföringslagen bara användas om försäljningen avser produkter som ingår i näringsidkarens ordinarie sortiment, om försäljningen sker under en begränsad tid och priserna är väsentligt lägre än näringsidkarens normala priser för motsvarande produkter.

Prisinformationslagen syftar till att skydda konsumenter mot vilseledande prisinformation och innehåller regler om exempelvis jämförpris. Sedan förra året gäller även enligt 7 a § prisinformationslagen att det tidigare priset för en vara ska uppges i samband med en prissänkning, som t.ex. en rea. Det tidigare priset ska vara det lägsta priset som tillämpats under de senaste 30 dagarna före prissänkningen. Vi har tidigare skrivit om 30-dagarsregeln här.

Mailutskick: Under Black Friday skickar många företag ut information om erbjudanden per mail och sms. Reklamutskicken får inte utformas hur som helst. Enligt marknadsföringslagen 9 § ska all marknadsföring utformas och presenteras så att det tydligt framgår att det handlar om just marknadsföring. Reklamen ska vara utformad så att den genomsnittliga konsumenten kan fatta ett välgrundat affärsbeslut, annars är marknadsföringen att betrakta som otillbörlig.

Enligt GDPR och marknadsföringslagen 19 § får sådana mail och sms skickas ut till personer som man har en tidigare kundrelation med, eller som samtyckt till att motta sådana utskick. Konsumenten har enligt GDPR rätt att avregistrera sig från nyhetsbrev. I reklamutskicket ska det enligt marknadsföringslagen 20 § finnas en avregistreringslänk där den registrerade smidigt och enkelt ska kunna avregistrera sig. Enligt GDPR är det inte tillåtet med så kallad ”manipulativ design” som får den registrerade att fatta oavsiktliga beslut om behandlingen av dennes personuppgifter, t.ex. samtycka till marknadsföringsutskick.

Betalda samarbeten i sociala medier: Reglerna om utformningen av marknadsföring gäller även när företag använder sig av influencer marketing för att marknadsföra sina produkter eller tjänster, oavsett om det rör sig om influencerns egna produkter eller inte. Företaget har ansvar för att marknadsföringen är korrekt, även när inlägget utformas och publiceras av en influencer i sociala medier. Influencern kan också ha ett medverkansansvar vid otillåten marknadsföring.

I praktiken innebär detta att det tydligt måste framgå av influencerns inlägg att det handlar om just reklam. Den genomsnittliga konsumenten måste förstå att det finns en motprestation inblandad. Ett exempel är den färska domen från Patent- och marknadsdomstolen avseende Clean Eating AB med Katrin Zytomierska som frontfigur. Domen har överklagats till Patent- och marknadsöverdomstolen. Läs mer om målet här.

Det är mycket att hålla koll på vid marknadsföring under Black Friday. Troligtvis kommer vi att få se fler avgöranden framöver när bolag inte har uppfyllt reglerna.

Denna artikel är skriven av Associate Rebecka Undén.