Nya befogenheter på konsumentskyddsområdet
I tidigare inlägg redogjorde vi för Utredningen om ett reklamlandskap i förändrings betänkande (SOU 2018:1), som bl.a. föreslog att tillsynsmyndigheterna för konsumentskyddslagstiftningen skulle få utökade befogenheter. Som nämnts i inlägget ingick det inte i utredningens uppdrag att lämna några konkreta författningsförslag. En del av utredningens rekommendationer har dock lagt grunden för det lagstiftningsarbete som har följt antagandet av EU-förordningen nr 2006/2004 om samarbete mellan nationella myndigheter som har tillsynsansvar för konsumentskyddslagstiftningen. Förordningen är en del i det arbete som pågår med att harmonisera reglerna på konsumenträttens område (se även tidigare inlägg om detta). Lagstiftningsarbetet med anledning av förordningen har utmynnat i regeringens proposition 2019/20:120, ”Nya befogenheter på konsumentskyddsområdet” vilken i korthet innebär följande nyheter som kommer att träda i kraft den 1 juli 2020.
Konsumentverket (Konsumentombudsmannen), Finansinspektionen och Läkemedelsverket pekas i propositionen ut som behöriga myndigheter enligt EU-förordningen, och får stärkta tillsynsbefogenheter. Exempelvis kommer myndigheterna att få köpa produkter och tjänster under dold identitet (s.k. testköp), för att lättare kunna upptäcka överträdelser av konsumentlagstiftningen. Vidare kommer myndigheterna att få förelägga var och en att både lämna upplysningar och tillhandahålla de handlingar som behövs i ett ärende. Ett vitesföreläggande från Konsumentombudsmannen, för att få tillgång till utredningsmaterial eller göra en inspektion, kommer inte längre behöva föregås av en uppmaning.
Propositionen innehåller också ändringar i marknadsföringslagen som innebär att det ska vara möjligt att begära kvarstad i mål om utdömande av vite. Eftersom viten kan uppgå till relativt stora summor, har det ansetts finnas ett behov av att skydda tillgångar så att dessa inte kan flyttas till andra bolag där exempelvis lagstridig marknadsföring kan fortsätta.
Vad gäller åtgärder som rör webbplatser, kommer en näringsidkare som genom sitt agerande på internet bryter mot konsumentlagstiftningen, t.ex. genom otillbörlig marknadsföring eller tillämpning av oskäliga avtalsvillkor vid försäljning på internet, kunna föreläggas (i vissa fall vid vite) att ta in ett varningsmeddelande som tydligt visas i samband med besök på webbplatsen. Ett sådant föreläggande ska även kunna riktas mot en värdtjänstleverantör eller internetleverantör.
Reglerna börjar gälla snart och innebär i vissa delar potentiellt kännbara ändringar; i synnerhet för dem som inte agerar i enlighet med gällande krav på konsumentskyddsområdet. Vår rekommendation är därför att företag så snart som möjligt ser över, dels sin marknadsföring, dels de villkor som tillämpas i förhållande till konsumenter, och säkerställer att gällande lagar och regler uppfylls. Bristande implementation av regelverket kan medföra både badwill och kostnader – omvänt medför iakttagande sannolikt ett stärkt varumärke och en god relation med kundbasen. Vilket väljer ni?