Ny lag om företagsrekonstruktion

Den 1 augusti 2022 antogs en ny lag om företagsrekonstruktion. Lagen bygger på EU:s insolvensdirektiv. Några av de mest väsentliga ändringarna är att det ställs högre krav för att beviljas företagsrekonstruktion samt att rekonstruktionsplanen kan få bindande verkan och kan dessutom innehålla ytterligare verktyg utöver skuldnedskrivning. Därutöver innehåller lagen nya regler om rekonstruktionsbolagets avtal och den ställer skärpta krav på rekonstruktören. I denna sammanställning har vi samlat de viktigaste nyheterna i lagen.

Högre krav för att beviljas företagsrekonstruktion

I syfte att undvika bl.a. att företagsrekonstruktion beslutas utan att det finns fog för den, innehåller den nya lagen ett skärpt krav på att bolaget ska ha livskraft. Domstolen ska pröva ansökan om företagsrekonstruktion utifrån ett livskraftstest, vilket dels tar sikte på utsikterna att uppnå en lyckad företagsrekonstruktion, dels på möjligheten för bolaget att överleva även efter genomförd rekonstruktion.

I praktiskt hänseende innebär detta att det ställs högre krav på innehållet i ansökan om företagsrekonstruktion som, för att beviljas, bör innehålla bl.a. omständigheter som medför att livskraften i verksamheten kan säkras, en beskrivning om hur rekonstruktionen ska lyckas samt konkreta förslag på hur bolaget ska komma till rätta med de ekonomiska problemen.

Av ansökan bör det också framgå att bolaget som ansöker om företagsrekonstruktion har förmåga att betala åtminstone 25 procent av de totala fordringarnas belopp (om rekonstruktionen förutsätter en skulduppgörelse med borgenärerna för att bli lyckosam). Bolaget behöver också kunna bevisa att bokföringen är i sin ordning.

Bindande verkan för rekonstruktionsplanen och ytterligare verktyg

Till skillnad från tidigare regler kan en rekonstruktionsplan, efter fastställelse av domstol, få bindande verkan för rekonstruktionsbolaget och även andra parter. En förutsättning för detta är att planen antas vid en omröstning där borgenärer och ägare m.fl. kan delta. I sammanhanget kan nämnas att nya röstningsregler införts i den nya lagen vilka kortfattat innebär att borgenärer och ägare delas in i olika grupper utifrån intressegemenskap och att omröstning därefter sker. Om tillräcklig majoritet uppnås i varje grupp kan planen fastställas. Under vissa förutsättningar kan en rekonstruktionsplan fastställas även om majoritet saknas i alla grupper, s.k. gruppöverskridande cram-down. Grundtanken är att så ska kunna ske i de fall planen tillgodoser de berörda parternas intressen utan att någon part lider otillbörlig skada.

Exempel på rekonstruktionsåtgärder som kan inkluderas i en rekonstruktionsplan är skulduppgörelse som kan omfatta även andra än oprioriterade borgenärer (att jämföra med ackord enligt den tidigare lagen som endast omfattade oprioriterade borgenärer), konvertering av en borgenärs skuld till aktieägande och ökning eller minskning av aktiekapitalet. Det finns även möjligheter att i planen föreslå åtgärder om byte av styrelse eller verkställande direktör.

Rekonstruktionsbolagets avtal

Rekonstruktionsbolaget kan, utan samtycke från rekonstruktören, i den löpande förvaltningen av verksamheten bestämma att ett avtal som ingåtts före beslutet om rekonstruktion ska fullföljas. Detta får bl.a. till följd att principen om kontant betalning som i praktiken gällde tidigare får mindre aktualitet.

Ytterligare en nyhet är att rekonstruktionsbolaget kan säga upp vissa avtal (dock inte anställningsavtal) med iakttagande av tre månaders uppsägningstid. På så sätt kan rekonstruktionsbolaget ”komma ur” olönsamma avtal med långa avtalstider, t.ex. i de fall då det finns behov av att lägga ned delar av verksamheten vilket kan medföra att vissa befintliga avtal blir överflödiga.

I den nya lagen anges även att avtalsvillkor som ger rekonstruktionsbolagets motpart rätt att t.ex. häva ett avtal på grund av ansökan eller beslutet om företagsrekonstruktion m.m. är utan verkan. Ett sådant villkor kan alltså inte göras gällande gentemot rekonstruktionsbolaget.

Skärpta krav på rekonstruktören m.m.

Den nya lagen innehåller skärpta krav på vilka som kan utses till rekonstruktörer och en annan nyhet är att det numera finns en tillsynsmyndighet, som utgör en del av Kronofogdemyndigheten, som utövar tillsyn över rekonstruktörer. Huvudregeln är att endast de som uppfyller kraven för konkursförvaltare kan utses till rekonstruktörer. Som regel krävs även erfarenhet av fortsatt drift i konkurs för att kunna anses lämplig som rekonstruktör. Det kan i sammanhanget nämnas att en ansökan om företagsrekonstruktion ska innehålla uppgift om vilka borgenärer som har kontaktats före ansökan och deras inställning till den föreslagna rekonstruktören. Detta för att rätten ska kunna ta ställning till om rekonstruktören har borgenärernas förtroende.