Så får du snabbare lösning på entreprenadtvisten
Entreprenadtvister tenderar ofta att bli komplexa, långdragna och dyra. AB 04 och de andra standardavtalen tillhandahåller dock ett verktyg, som kanske inte alla känner till, eller kommer ihåg, och som i vissa fall är ett utmärkt sätt att försöka få ett snabbt avslut på en uppkommen tvist.
Inte sällan uppstår det situationer där beställaren och entreprenören har olika uppfattningar om exempelvis hur entreprenaden har utförts eller i vilken mån vissa arbeten berättigar till ersättning. Ibland kan parterna inte lösa knuten själva, utan behöver hjälp av interna och/eller externa jurister. Men om inte heller det leder till någon lösning så kan det sluta med att tvisten dras inför domstol (tingsrätten) eller en skiljenämnd. Även om parterna i många fall träffar en förlikning under vägen, kan domstolsprocesser och skiljeförfaranden kosta mycket tid, energi och pengar. Särskilt i de allmänna domstolarna kommer det slutliga avgörandet ofta flera år efter att entreprenaden blivit färdig och avlämnad.
Genom bestämmelserna i det sista kapitlet i respektive standardavtal har parterna dock en möjlighet att i ett tidigt skede låta saken avgöras genom så kallad förenklad tvistelösning. Om det råder oenighet mellan parterna, om något som rör entreprenaden, så kan de nämligen gemensamt överlämna frågan till en lämpad och ojävig skiljeperson, som prövar tvisten och meddelar ett beslut med en kort motivering.
En första förutsättning är alltså att parterna är ense om att den förenklade tvistelösningen ska användas. Därtill måste de enas om vem som ska utses till skiljeperson, om detta inte redan har bestämts i kontraktshandlingarna. Kan parterna inte komma överens i dessa frågor, så kan det förenklade förfarandet inte användas.
Eftersom det krävs att parterna är överens om att inleda en förenklad tvistelösning, får man väl också utgå från att de då är beredda på att acceptera skiljepersonens beslut, hur det än går. Till skillnad från ett avgörande från domstol eller skiljenämnd är skiljepersonens beslut dock inte alltid bindande för parterna. Den som är missnöjd med beslutet kan nämligen välja att väcka talan i allmän domstol, eller att inleda ett skiljeförfarande, och få saken prövad där. När saken sedan slutligt avgjorts i domstolen eller skiljenämnden är parterna inte bundna av det beslut som skiljepersonen har fattat. Beslutet från skiljepersonen är dock bindande för parterna, om någon sådan process inte inleds inom viss (kort) tid.
En stor fördel med detta förfarande är dock, som sagt, att det går snabbt. När processen initieras får parterna högst några veckor på sig att argumentera och lägga fram sin bevisning. Det kan visserligen låta som en ganska lång tid, men motsvarande skriftväxling i tingsrätten kan ibland pågå under flera år. Skiljepersonen har därefter fyra veckor på sig att fatta sitt beslut och ett eventuellt sammanträde ska alltså ha hållits dessförinnan.
En annan viktig fördel är att parterna själva får välja vem som ska avgöra tvisten. De kan alltså utse en person som är väl insatt i regelverket och som dessutom har gedigen erfarenhet och fackkunskap inom den aktuella branschen och om den typ av arbete som tvisten gäller. Någon sådan möjlighet finns inte i de allmänna domstolarna, där tvisterna istället ofta avgörs av jurister som är generalister, och som har betydligt mer erfarenhet av att döma i brottmål än att avgöra komplicerade entreprenadrättsliga frågor. Till skillnad mot en offentlig domstolsprocess genomförs en förenklad tvistelösning också helt utan insyn från utomstående och allmänheten.
Även i sedvanliga skiljeförfaranden kan parterna visserligen själva utse skiljemän och hålla tvisten hemlig. Ett skiljeförfarande går också i regel mycket snabbare än en domstolsprocess. Ett skiljeförfarande är dock ofta förenat med höga kostnader, eftersom parterna ska betala för såväl skiljemän som ombud. Förfarandet kring den förenklade tvistelösningen ger utrymme för en mer effektiv och inte lika kostnadsdrivande process.
Sammanfattningsvis utgör förenklad tvistelösning ett bra verktyg för beställare och entreprenörer som vill ett snabbt slut på tvisten, framförallt om saken inte är alldeles för komplex eller infekterad. Det faktum att det står den förlorande parten fritt att få tvisten prövad i domstol eller skiljenämnd, trots att en förenklad tvistelösning är genomförd, är sannolikt en orsak till att parterna i många fall ändå avhåller sig från att använda detta förfarande. En annan orsak kan kanske vara att parterna helt enkelt inte känner till – eller har glömt bort – att denna möjlighet finns.