Checklista vid entreprenörens konkurs
När en entreprenör går i konkurs under en pågående entreprenad följer ofta en turbulent tid och många viktiga frågor behöver lösas på kort tid. Som beställare har man mycket att vinna på att vara snabbfotad, aktiv och kreativ, för att kunna färdigställa sitt projekt med så liten skada som möjligt.
Vid entreprenörens konkurs uppkommer snabbt en mängd olika frågor som beställaren måste hantera. Denna korta artikel gör inte anspråk på att ge en fullständig checklista (långt därifrån), och vilka åtgärder man måste vidta beror givetvis på den specifika situationen.
Hur som helst måste beställaren alltid först och främst säkra arbetsområdet, för att förhindra olyckor, se till att obehöriga inte bereder sig tillträde, osv.
Så snart som möjligt bör en kontakt tas med konkursförvaltaren. Även om det knappast någonsin sker i dessa sammanhang, så har konkursboet en formell rätt att träda in i entreprenadavtalet och fortsätta arbetet. Det är först efter att förvaltaren meddelat att boet inte inträder i avtalet, som beställaren har rätt att häva kontraktet med det konkursade bolaget och anlita någon annan entreprenör. Ett formellt hävningsmeddelande ska då lämnas och beställaren bör i samband med det framställa ett skadeståndskrav, för de merkostnader som kommer att uppstå för färdigställandet av entreprenaden.
I AB/ABT anges uttryckligen att beställaren inte är skyldig att konkurrensutsätta upphandlingen av den nya entreprenören. Detta ligger däremot, såklart, i beställarens eget intresse, och det kan också vara nödvändigt med hänsyn till föreliggande försäkringsvillkor (se nedan) och reglerna i LOU (för dem de gäller).
Konkursförvaltaren kan däremot vara intresserad av att utföra vissa arbeten under den första månaden efter konkursen, inom ramen för ett nytt avtal med beställaren. Entreprenörens personal har nämligen lönegaranti under 30 dagar, vilket innebär att staten står för lönekostnaden samtidigt som de har arbetsplikt. Beställaren bör därför överväga om det går att spara lite tid och pengar genom att låta konkursboet utföra vissa begränsade arbetsinsatser. Beställaren kommer dock inte att erhålla några helst garantier för de arbeten som utförs.
Jag har i en tidigare artikel skrivit om vem som har rätten till det material som entreprenören köpt in. Jag tänker inte upprepa det nu, utan bara understryka vikten av så snart som möjligt inventera vilket material som finns på arbetsplatsen och göra upp saken med konkursförvaltaren (det borde ligga i alla parters intresse att materialet kan användas när projektet återupptas med ny entreprenör).
En annan – mycket viktig – sak är att beställaren tidigt gör en anmälan till det försäkringsbolag eller liknande som (eventuellt) ställt ut en fullgörandeförsäkring eller annan säkerhet/garanti för entreprenörens åtaganden. En sådan säkerhet syftar till att skydda beställaren mot kostnadsökningar för det fall entreprenören inte kan fullfölja entreprenaden. I villkoren finns ofta ganska stränga krav på att beställaren informerar, och involverar, försäkringsbolaget i samband med hävningen av kontraktet och framför allt vid arbetet med att hitta en ny entreprenör. Följer beställaren inte villkoren riskerar denne att gå miste om den ersättning för merkostnader som annars hade kunnat betalas ut.
I samband med att avtalet hävs bör beställaren genomföra en statusbesiktning för att dokumentera vilket arbete som har utförts, och eventuella brister i entreprenaden. Många gånger kan det också vara motiverat att genomföra en formell värdering, enligt reglerna i AB/ABT, för att bedöma värdet av det arbete som entreprenören har utfört.
Slutligen bör beställaren redan från början hålla koll på sina böcker, och noga sammanställa sina olika kostnader. Detta för att beställaren ska kunna presentera en beräkning av den ekonomiska skadan för försäkringsbolaget (och underbygga denna med underlag), och för att kunna bevaka sin fordran i konkursen.
Relaterat innehåll