Regeringens förslag till ett nationellt system för granskning av utländska direktinvesteringar (FDI) – SOU 2021:87
Sverige är en av få EU-medlemsstater som ännu inte har ett eget nationellt granskningssystem för utländska direktinvesteringar. Under 2019 meddelade därför regeringen att den skulle överväga att införa ett sådant system. Den 1 november 2021 publicerade regeringen en statlig utredning (SOU 2021:87) som innehåller ett betänkande med förslag till ett nytt svenskt system för granskning av utländska direktinvesteringar (”Utredningen”). Utredningen föreslår genomgripande och omfattande reformer av regeringens befogenheter att granska utländska direktinvesteringar. Den föreslagna granskningsmekanismen kommer om den leder till ny lagstiftning att utvidga regeringens nuvarande möjligheter att granska utländska investeringar avsevärt. Det nya systemet föreslås att träda i kraft den 1 januari 2023 (och därmed tillämpas på investeringar från och med den 1 februari 2023).
Enligt Utredningen avser den nya granskningsmekanismen att skydda Sveriges nationella säkerhet samt allmän ordning och allmän säkerhet i Sverige. Granskningssystemet ger granskningsmyndigheten befogenhet att granska investeringar i svenska företag som bedriver ”skyddsvärd verksamhet”. Vad som avses med ”skyddsvärd verksamhet” utvecklas nedan.
Den föreslagna granskningsmekanismen kommer att kräva anmälan och godkännande av investeringar i ett stort antal sektorer. I vissa fall kan investeringar förbjudas eller förenas med villkor. Det kommer även att införas sanktioner, inklusive böter på upp till 50 miljoner kronor. En investering kan även förbjudas efter att den har genomförts. Även om förbud och villkor endast kommer att bli aktuellt i ett begränsat antal fall kommer den nya lagstiftningen att medföra nya administrativa bördor för både investerare och målbolag i förhållande till många investeringar och transaktioner. Den nya granskningsmekanismen kommer i många fall även att leda till utdragna tidsplaner.
Sammanfattning av förslaget
• Den föreslagna granskningsmekanismen innebär en anmälningsplikt för alla typer av investeringar i svenska företag (inklusive offentliga företag), stiftelser etc., som bedriver ”skyddsvärd verksamhet” inom ett relativt stort antal sektorer.
• Investerare måste erhålla ett godkännande från granskningsmyndigheten, Inspektionen för strategiska produkter (”ISP”), före tillträde och ”closing”.
• Om en investering har genomförts utan anmälan eller innan ISP har slutfört sin granskning av anmälan och villkoren för ett förbud är uppfyllda, får ISP förbjuda investeringen.
• ISP kommer att kunna förbjuda investeringar och förena ett beslut om godkännande med villkor. Om ett villkor som ställts inte uppfylls kan ISP beordra investeraren att uppfylla villkoret eller förbjuda investeringen om villkoren för ett förbud är uppfyllda eller ålägga sanktionsavgifter.
• En investering kan också förbjudas efter ”closing”, t.ex. om investeraren inte har anmält investeringen till ISP och det finns skäl för ett förbud. Ett sådant förbud innebär att investeringen och genomförandet av den ogiltigförklaras, vilket innebär att den måste återgå. Detta gäller inte för investeringar som sker på en reglerad marknad eller en multilateral handelsplattform där investeraren istället kan åläggas att avyttra det som har förvärvats.
• Anmälningsskyldigheten gäller bl.a. för investerare från tredjeländer och EU:s medlemsstater (inklusive svenska investerare) som uppnår 10 % eller mer av det totala antalet aktier eller röster i målbolaget.
• Det föreslås att ISP:s prövning görs i två steg. I det första steget ska ISP inom 25 arbetsdagar från en fullständig anmälan besluta antingen att lämna anmälan utan åtgärd eller att inleda en granskning. Vid beslut om granskning ska myndigheten i ett andra steg som huvudregel fatta ett slutligt beslut inom tre månader från beslutet att inleda granskning. Vid särskilda skäl kan tidsfristen sträckas ut till sex månader.
• ISP kan utfärda sanktionsavgifter på upp till 50 miljoner kronor om granskningssystemets regler inte efterlevs.
• Granskningsmekanismen kommer inte att ersätta utan komplettera de befintliga anmälningskraven enligt säkerhetsskyddslagen (som gäller överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet) och reglerna om förvärvskontroll i konkurrenslagen.