Edition av handlingar som innehåller personuppgifter
Rätten till personuppgifter i artikel 8 i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna är en, i rättighetssammanhang, unik rättighet. Europakonventionen, FN:s internationella konvention om medborgerliga och politiska rättigheter och många nationella konstitutioner skyddar rätten till privatliv men erbjuder inget uttryckligt skydd för just personuppgifter. Personuppgifter skyddas däremot som ett utflöde av rätten till privatliv.
Det faktum att personuppgifter inom EU åtnjuter skydd som en grundläggande rättighet får till följd att det uppstår konflikter mellan denna rättighet och andra motstående grundläggande fri- och rättigheter. I EU-domstolens praxis finns exempel där rätten till personuppgifter har behövts balanseras mot rätten till informationsfrihet2, rätten till press- och yttrandefrihet3, rätten till immateriella rättigheter4 och rätten att inte bli diskriminerad.
Varken rätten till personuppgifter eller de ovan nämnda motstående rättigheterna är absoluta rättigheter utan måste balanseras mot varandra.6 Av artikel 52 i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna följer nämligen att det endast är tillåtet att begränsa utövandet av de rättigheter som slås fast i artikel 7 och 8, under förutsättning att begränsningarna föreskrivs i lag, att de är förenliga med det väsentliga innehållet i dessa rättigheter och friheter och, med beaktande av proportionalitetsprincipen, endast görs om de är nödvändiga och faktiskt svarar mot mål av allmänt samhällsintresse som erkänns av unionen eller behovet av skydd för andra människors rättigheter och friheter.
Rätten till personuppgifter kan också komma i konflikt med rätten till rättvis rättegång respektive rätten till effektiva rättsmedel. Just denna konflikt har lett till att Högsta domstolen i Norra Stockholm Bygg-målet8 begärde ett förhandsavgörande från EU-domstolen rörande frågorna (i) huruvida dataskyddsförordningen ställer krav på nationell processrättslig lagstiftning och (ii) huruvida domstolen vid bedömningen av frågan om edition ska beslutas rörande en handling som innehåller personuppgifter även ska tas hänsyn till de registrerades intressen liksom huruvida unionsrätten ställer några krav på hur denna bedömning närmare ska göras. Historiskt har svenska domstolar vid prövningen av en editionsansökan enbart beaktat editionssökandens och editionssvarandens motstående intressen och inte beaktat tredje parts integritetsintresse. Den svenska regeringen argumenterade också inför EU-domstolen för att svenska domstolar inte ska ta hänsyn till den registrerades intressen vid prövningen av en editionsansökan som avser en handling som innehåller personuppgifter.
EU-domstolen meddelade i maj 2023 dom i Norra Stockholm Byggmålet och konstaterade, i sammanfattning, att en nationell domstol är skyldig att vid bedömningen av frågan om edition ska beslutas rörande en handling med personuppgifter ta hänsyn till de registrerades intressen och göra en avvägning av dessa utifrån omständigheterna i varje enskilt fall, vilken typ av mål det är fråga om och med vederbörlig hänsyn till proportionalitetsprincipens krav samt till de krav som följer av principen om uppgiftsminimering i artikel 5.1 c i förordningen. Med anledning av EU-domstolens dom måste därför svensk domstolspraxis rörande edition omprövas.
Detta bidrag avser att översiktligt behandla förutsättningarna för en domstol att meddela editionsföreläggande och hur Norra Stockholm. Bygg-domen kan tänkas påverka tillämpningen av de svenska editionsbestämmelserna.