Ny lag om visselblåsning

Riksdagen har den 29 september 2021 fattat beslut om att anta en ny visselblåsarlag. Lagen om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden (”visselblåsarlagen”) träder i kraft den 17 december 2021. Lagen innebär bland annat att såväl privata som offentliga arbetsgivare som har 50 eller fler arbetstagare ska vara skyldiga att ha interna visselblåsarfunktioner. Kravet på att införa visselblåsarfunktioner kommer att vara tvingande och införas stegvis beroende på verksamhetens storlek.

Läs artiklen som PDF här.

Den svenska lagen bygger på ett EU-direktiv, vilket innebär att liknande lagstiftning även kommer att implementeras i övriga EU-länder.

Skyldigheten att inrätta visselblåsarfunktioner för anställda, konsulter, praktikanter och andra personer som befinner sig i en arbetsliknande situation kommer att inrättas stegvis i enlighet med följande;

• Den 17 juli 2022 ska samtliga offentliga arbetsgivare som har 50 – 249 arbetstagare samt alla (såväl privata som offentliga) arbetsgivare som har minst 250 arbetstagare vara skyldiga att ha en visselblåsarfunktion på plats.
• Den 17 december 2023 ska även samtliga privata arbetsgivare som har 50 – 249 arbetstagare vara skyldiga att ha en visselblåsarfunktion på plats.

En visselblåsarfunktion kan bestå enbart av traditionella kommunikationsvägar såsom telefon, post och e-post. Men utvecklingen går mot att allt fler har digitala lösningar som säkerställer att visselblåsaren kan vara och förbli anonym samt möjliggör en säker och krypterad kommunikation med visselblåsaren.

Vad utgör ett visselblåsarärende i dagsläget?

För att en anmälan ska kunna hanteras som ett regelrätt visselblåsarärende gäller idag följande;

• De oegentligheter som anmäls ska vara allvarliga, exempelvis ekonomisk brottslighet, mutbrott, miljöbrott, stora säkerhetsrisker samt allvarliga former av diskriminering och trakasserier.
• Vidare ska oegentligheterna vara begångna av en person i en ledande position eller en person som innehar en nyckelposition i verksamheten.

Vad utgör ett visselblåsarärende i den nya lagen?

Den nya lagen gäller vid rapportering i ett arbetsrelaterat sammanhang av information om missförhållanden som det finns ett allmänintresse av att de kommer fram. För att det ska finnas ett allmänintresse bör det handla om allvarliga missförhållanden.

Det finns inte, som i dag, någon begränsning till att de allvarliga missförhållandena ska vara begångna av en person i en ledande position eller av en person som innehar en nyckelposition i verksamheten.

Vilka krav ställs på visselblåsarfunktionen enligt lagförslaget?

Lagförslaget föreskriver att rapportering ska kunna ske både muntligen och skriftligen. En visslare ska även ha möjlighet att boka in ett möte för att rapportera.

Det ska finnas oberoende och självständiga personer eller enheter som tar emot visselblåsarrapporterna, har kontakt med den rapporterande personen samt följer upp och lämnar återkoppling till den rapporterande personen. Det finns inget krav på att de oberoende och självständiga personerna inte ska vara anställda av arbetsgivaren, utan visselblåsarfunktionen kan ligga internt inom verksamheten. Visselblåsarfunktionen får även tillhandahållas av en person eller enhet utanför den egna verksamheten.

Vilket skydd har visselblåsaren?

Den nya visselblåsarlagen ersätter den befintliga lagen (2016:749) om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden. Precis som idag ska det vara fortsatt förbjudet för en arbetsgivare att utsätta en arbetstagare för repressalier till exempel i form av uppsägning eller omplacering på grund av att denne har visslat. Vid brott mot detta kan arbetsgivaren bli skadeståndsskyldig.

Samtidigt som den nya visselblåsarlagen träder i kraft kommer även förändringar i offentlighets- och sekretesslagen för att skydda visslarens identitet inom offentlig sektor att genomföras. Denna förändring är av stor vikt då många visslare inom den offentliga sektorn har varit med om att deras identitet har röjts när visselblåsarrapporter har begärts ut som offentliga handlingar.

Kan koncerner ha gemensamma visselblåsarfunktioner?

I dagsläget är det många koncerner som har en gemensam visselblåsarfunktion för hela koncernen. Detta kommer att vara möjligt även framöver, dock förutsatt att samtliga privata koncernbolag med minst 50 anställda även sätter upp en parallell visselblåsarfunktion för intern rapportering. De interna visselblåsarfunktionerna kan delas med andra privata bolag som inte har fler än 249 anställda. Privata bolag med minst 250 anställda får inte dela intern visselblåsarfunktion med andra bolag.

Såväl direktivet som lagen har blivit kritiserad i denna del. Danmark röstade i juni 2021 igenom en ny visselblåsarlag som tillåter privata koncernbolag att endast ha en visselblåsarfunktion på koncernnivå. EU-kommissionen har dock tydliggjort att detta inte är förenligt med EU-direktivet. Mot denna bakgrund är det av intresse att följa hur övriga EU-länder väljer att implementera EU-direktivet.

Bolag inom den offentliga sektorn berörs inte av nu beskrivna begränsning för att dela visselblåsarfunktion.

Vad är nästa steg för verksamheter som redan har en visselblåsarfunktion?

De verksamheter som redan har en visselblåsarfunktion på plats bör göra en översyn över sin hantering av visselblåsarärenden i syfte att säkerställa att den nya lagen uppfylls, bland annat vad gäller svarsfrister till rapporterande personer och återkoppling till dessa. Vidare behöver befintliga visselblåsarpolicyer ses över och uppdateras.

Hur bör verksamheter utan visselblåsarfunktion men med minst 50 anställda resonera?

Avvakta inte in i det sista med att inrätta en visselblåsarfunktion. Det är många frågor som ett bolag bör fundera över innan det slutligt bestäms hur en visselblåsarfunktion ska inrättas och denna process tar tid. Börja med att ställ er följande frågor;

• Vilka krav vill ni ställa på en visselblåsarfunktion? Är det lämpligt med en digital lösning eller är det tillräckligt med traditionella kommunikationsvägar såsom telefon, post och e-post?
• Finns det några personer inom er verksamhet som är lämpliga för att, på ett oberoende och objektivt sätt, ta emot visselblåsarrapporter och hantera dessa?

Vill du veta mer?
Välkommen att kontakta Rebecka Thörn, specialiserad på arbetsrätt och med mångårig erfarenhet som extern mottagare och utredare av visselblåsarärenden.