Alla nyheter

Kommissionen utvidgar det tillfälliga regelverket för statsstöd – tillåter stöd i form av rekapitalisering och efterställda lån

Kommissionen har den 8 maj 2020 gjort en andra revidering och utvidgning av det tillfälliga regelverket för statsstöd. Det tillfälliga regelverket utvidgas för att tillåta medlemsstaterna att hjälpa behövande företag genom rekapitalisering och efterställda lån. Samtidigt understryker Kommissionen att det är viktigt att säkerställa att åtgärderna inte leder till en snedvridning av konkurrensen.

 

Det tillfälliga regelverket för statsstöd

Det ursprungliga tillfälliga regelverket antogs den 19 mars 2020 och syftet var att göra det möjligt för medlemsstaterna att stödja ekonomin under Covid-19-krisen. Det tillfälliga regelverket utvidgades för första gången den 3 april 2020 till att omfatta stöd till forskning och utveckling. De ändringar som nu har antagits innebär att det tillfälliga regelverket utvidgas för att tillåta stöd i form av rekapitalisering och efterställda lån.

Mer information om det tillfälliga regelverket, samt den första utvidgningen av regelverket, är tillgänglig på följande länk.

Stöd till företag i form av rekapitalisering

Kommissionen har infört en möjlighet för medlemsstaterna att ge rekapitaliseringsstöd till behövande icke-finansiella företag. Anledningen till detta är att de akuta åtgärder, bland annat i form av nedstängning av stora delar av samhället, som EU-länderna har vidtagit för att stoppa smittspridningen har lett till att många europeiska företag har lidit förluster som har minskat deras kapital.

Rekapitalisering ska ses som en sista utväg och får inte leda till att konkurrensen på EU:s inre marknad snedvrids. För att rekapitalisering av företag med statlig finansiering ska vara tillåtet krävs därför att ett antal villkor är uppfyllda.

i. Villkor för ingripandets nödvändighet, lämplighet och storlek: Stöd i form av rekapitalisering bör endast ges om det inte finns någon annan lämplig lösning. Ingripandet måste ligga i det gemensamma intresset. Det kan handla om att undvika socialt lidande och marknadsmisslyckanden i form av en betydande förlust av arbetstillfällen, undvika att ett innovationsföretag eller ett systemviktigt företag upphör med sin verksamhet, eller undvika risk för avbrott i en viktig tjänst. Stödet får inte gå utöver vad som är nödvändigt för att säkerställa stödmottagarens bärkraft och ska inte gå längre än att återställa stödmottagarens kapitalstruktur före utbrottet av Covid-19.

ii. Villkor för statens inträde i företags kapital och för dess ersättning. Detta innebär bland annat att staten ska få tillräcklig ersättning för riskerna i samband med rekapitalisering. Ersättningsmekanismen ska ge stödmottagarna och/eller deras ägare incitament att köpa tillbaka aktierna som staten har förvärvat för att säkerställa att ingripandet är tillfälligt.

iii. Villkor för statens utträde ur de berörda företagens kapital: Stödmottagarna och medlemsstaterna måste bland annat ta fram en utträdesstrategi, särskilt för stora företag som har fått betydande rekapitaliseringsstöd från staten. Om det finns tvivel om statens utträde sex år efter rekapitaliseringen för börsnoterade företag, och upp till sju år för andra företag, måste en omstruktureringsplan för stödmottagaren anmälas till Kommissionen.

iv. Villkor för företagsstyrningen: Utdelningar och aktieåterköp för stödmottagaren är förbjudna fram till dess att staten helt och hållet har gått ur som ägare. Stränga begränsningar för ledningens ersättning ska tillämpas, inklusive förbud mot bonusar, fram till dess att minst 75 % av rekapitaliseringen har återlösts. Dessa villkor syftar till att ge incitament till stödmottagaren och dess ägare att köpa ut de statsägda aktierna så snart som den ekonomiska situationen tillåter det.

v. Förbud mot korssubventioner och företagsförvärv: Stödet får inte användas till ekonomisk verksamhet i integrerade företag som befann sig i ekonomiska svårigheter före den 31 december 2019. Till dess att minst 75 % av rekapitaliseringen har återbetalats ska stödmottagaren vara förhindrad att förvärva en andel på mer än 10 % i konkurrerande företag eller i andra aktörer inom samma affärsgren, även i tidigare och senare led. Det sistnämnda villkoret gäller dock inte för små och medelstora företag.

Krav på offentlig insyn och rapportering

Ändringen innehåller även bestämmelser om offentlig insyn och rapportering. Ett medlemsland som beviljar rekapitaliseringsåtgärder enligt en stödordning måste offentliggöra uppgifter om företagets namn och beloppets storlek senast tre månader efter rekapitaliseringen. Stödmottagarna (med undantag för små och medelstora företag) måste även informera om användningen av stödet, bland annat hur det mottagna stödet bidrar till företagets verksamhet i enlighet med EU:s mål och medlemsstaternas skyldigheter i samband med den gröna och digitala omställningen.

Medlemsstater kan anmäla både stödordningar och individuella stödåtgärder för rekapitalisering. När Kommissionen godkänner en sådan stödordning kommer en separat anmälan krävas för individuellt stöd som överstiger 250 miljoner euro.

Stöd till företag i form av efterställda lån

Kommissionen anser att efterställda lån har en mindre negativ påverkan på konkurrensen jämfört med stöd i form av eget kapital och hybridkapital, eftersom de inte automatiskt kan omvandlas till eget kapital så länge företaget fortsatt bedriver verksamhet. Kommissionen inför därför en möjlighet för medlemsländerna att tillhandahålla efterställda lån till förmånliga villkor till företag som drabbats av ekonomiska svårigheter på grund av Covid-19-krisen. Denna möjlighet utgör ett komplement till den redan existerande möjligheten att bevilja lån med prioriterad ställning enligt det tillfälliga regelverket. Efterställda lån utgör fordringar som är efterställda vanliga prioriterade fordringsägare vid insolvensförfaranden. Det innebär att långivaren i händelse av likvidation eller konkurs erhåller betalning först efter det att fordringshavare med icke efterställda fordringar har fått fullt betalt.

Genom efterställda lån ökar dock företagens förmåga att ta på sig prioriterade skulder på ett liknande sätt som genom kapitalstöd. Kommissionen har därför bland annat beslutat att beloppets storlek ska begränsas (med en tredjedel för stora företag och halva beloppet för små och medelstora företag) jämfört med prioriterade skulder enligt den tillfälliga ramen. Om en medlemsstat vill tillhandahålla efterställda lån där beloppen överstiger tröskelvärdena så ska villkoren för rekapitaliseringsåtgärder enligt ovan tillämpas.

Tidsram

Det tillfälliga regelverket kommer att vara tillämpligt t.o.m. december 2020. För rekapitaliseringsåtgärder har denna period förlängts till slutet av juni 2021, eftersom solvensproblem kan komma att uppstå först i ett senare skede av krisen. Kommissionen kommer innan dess att utvärdera och ta ställning till om perioden behöver förlängas ytterligare.

Elisabeth Eklund

Partner / Advokat

Stockholm

Elisabeth Eklund