Webinars – Q&A

Under våra webinars får vi in många bra frågor, vilka vi sammanställt här nedan.

Covid-19: Viktiga juridiska frågeställningar
(Sveriges Bolagsjurister)

2020-03-26

Vad kan en exemplifiering av omständigheter i en force majeure-klausul ha för betydelse? T.ex.: “circumstances beyond the Party’s reasonable control. Examples are: are acts of war or terrorism, riots, flooding and violent weather.”
En exemplifiering av omständigheter i en force majeure-klausul kan ha betydelse för avtalstolkningen. De hinder som räknas upp i exemplifieringen får verkan som relevanta hinder om de ligger utanför partens kontroll och en sådan uppräkning bör vara giltig även om en force majeur-klausul ska tolkas restriktivt. Exempel kan förstås ge ledning även rörande frågan huruvida närliggande fall ska anses utgöra force majeur och en exemplifiering utesluter inte heller att fall som inte alls omfattas av exemplen kan utgöra force majeur om händelsen ligger utanför partens kontroll och parten inte skäligen kunde förväntas ha räknat med hindret vid köpet och följderna inte heller skäligen kunde ha undvikit eller övervunnits (jfr 27 § köplagen). Om force majeur-klausulens ordalydelse inte uttryckligen anger att det handlar om en exemplifiering kan bedömningen däremot bli annorlunda och klausulen kan komma att tolkas som att parterna har velat begränsa möjliga hinder.

Vilka möjligheter finns att få tillbaka anmälningsavgifter om en mässa ställs in med hänvisning till force majeur?
Möjligheterna att få tillbaka anmälningsavgifter bör vara goda. En naturagäldenär som åberopar force majeur för att ställa in sin egen prestation kan inte ha ett anspråk på att ändå få betalt. Svaret kan möjligen variera om arrangören istället flyttar fram mässan och en bedömning får göras från fall till fall.

Hur ställer man sig till kunder som vi har fakturerat, men som inte vill/kan betala för tjänsten p.g.a. coronaviruset?
Så länge den tjänst som kunden har betalat för fortfarande kan utföras och tas emot av kunden synes det inte föreligga någon grund för att inte betala. En force majeur-klausul skyddar framförallt naturagäldenären och inte den part som ska betala eftersom den parten sannolikt fortfarande skulle kunna betala men kanske inte vill för att skydda sin likviditet eller prioritera andra betalningar. En sådan situation utgör inte force majeur. Det ska dock inte uteslutas att det kan föreligga situationer där förutsättningarna för avtalet förändras på ett så ingripande sätt att det skulle anses oskäligt att avtalet ska fullgöras. Avtalet kan då undantagsvis komma att jämkas enligt 36 § avtalslagen.

Covid-19: Viktiga juridiska frågeställningar – del 2

2020-03-19

Frågor från det arbetsrättsliga avsnittet

Korttidspermittering: utan kollektivavtal, måste 70% gå ner eller räcker det med om 70% ingår avtal?
70% av de anställda på en driftsenhet ska ingå avtal och delta i korttidsarbetet.

Kan man välja olika redovisningsperioder för anstånd för moms respektive anstånd för arbetsgivaravgifter och prel.skatt?
Ja.

Korttidspermittering, vad gäller för Korttidsarbete gäller inte offentligt finanserad verksamhet.
Korrekt, stödet gäller inte offentligt finansierad verksamhet.

Kan man ansöka digitalt?
Ja, ansökan kommer att kunna ske digitalt på Tillväxtverkets hemsida.

Täcker staten sjuklön för sjukfrånvaro under mars?
Nej, endast under april och maj 2020.

Vad händer om någon enligt avtal ska gå ner 40% i arbetstid (dvs arbetar 60%) men sedan arbetar 65%?
En arbetsgivare som har fått preliminärt stöd är skyldig att göra en avstämning för att fastställa slutligt stöd. Om det preliminära stödet har beräknats på en större arbetstids- och löneminskning än den som faktiskt tillämpats kan arbetsgivaren bli skyldig att betala tillbaka mellanskillnaden.

Gäller korttidspermittering även statliga arbetsgivare?
Nej.

Har jag uppfattat det korrekt att det är sjuklönekostnaderna som redovisas på arbetsgivardeklarationen i april och maj?
Ja.

Korttidspermittering: Vad innehåller i korthet det avtal som ska tecknas mellan arbetsgivare och arbetstagare?
Av avtalet bör det framgå att det är ett avtal om korttidsarbete, under vilken tid det ska tillämpas och vilken procentnivå arbetstid och lön ska reduceras enligt gällande nivåer.

Anstånd hos skatteverket retroaktivt januari-mars, är det redovisningsperiod eller betalningsperiod?
Redovisningsperiod.

Är räntan 6,6%?
Enligt förslaget utgår en anståndsavgift på 0,3% på beviljat anståndsbelopp och en kostnadsränta på 1,25%, vilket motsvarar en avdragsgill ränta på 6,6%.

Frågor från det bolagsrättsliga avsnittet

Har ni tips på ett praktiskt sätt hantera bolagsstämma på distans? Digitala verktyg, behörighetskontroll med inloggning. Och hur funkar det med digitala bolagsstämmor? Videokonferens och e-signering med BankID?
Svensk rätt medger inte att bolagsstämmor hålls helt på distans genom exempelvis en onlinestämma, utan stämman måste alltid hållas fysiskt på den ort där bolaget har sitt säte eller som annars anges i bolagsordningen. Däremot finns det inget legalt hinder mot att stämman både hålls på den fysiska platsen och att aktieägare ges möjligheten att delta på distans via en digital lösning, s.k. hybridstämma.

Det är i sammanhanget viktigt att skilja på att titta på en bolagsstämma genom en videolänk och att faktiskt delta fullt ut på samma sätt som de aktieägare som är på plats fysiskt.

För att aktieägare ska kunna delta på stämman på distans ställs höga krav på den tekniska lösning som används. Bland annat ska följande funktioner fungera på ett tillförlitligt och effektivt sätt.

• Funktion för att identifiera aktieägare som deltar, exempelvis BankID eller motsvarande elektronisk signatur.
• Funktion för att kommunicera och ställa frågor för aktieägare som deltar via distans.
• Funktion för att hantera omröstning, vilken behöver samordnas med omröstning som sker på plats på den fysiska stämman.

Vår bedömning är att det i nuläget inte finns ett vedertaget system som möjliggör en effektiv hybridstämma där aktieägare kan delta på distans på ett tillförlitligt sätt. Detta gäller särskilt för större bolag med många aktieägare. Till dess att det finns system som använts i större utsträckning och som bevisats uppnå de krav på tillförlitlighet och effektivitet som vi anser krävs för att hålla en hybridstämma är vår rekommendation att bolag i stället underlättar för sina aktieägare att utnyttja möjligheten att använda ombud så mycket som möjligt.

Om man är ett mindre bolag som ändå vill prova en av de lösningar som finns på den svenska marknaden kan man kontakta antingen Euroclear Sweden AB (de använder ett externt system som kräver att personal från Storbritannien är på plats på stämman vilket är problematiskt med rådande inreseförbud) eller Computershare AB för mer information. Notera dock att Delphi inte har använt dessa system i praktiken samt att vår bedömning är att det fortsatt finns praktiska problem med att använda dessa system. Det är också viktigt att noga överväga om kostnaden för den tekniska lösningen är berättigad. Detta särskilt mot bakgrund av att aktieägarna har en ovillkorlig rätt att utse ett ombud.

Vår bedömning är således att det är mer effektivt att tydligt informera aktieägarna om möjligheten att låta sig företrädas av ett ombud, exempelvis stämmans ordförande, samt att tillhandahålla aktieägarna blanka fullmaktsformulär respektive blanka röstinstruktioner.

Frågor från avsnittet om IT-avtal

Svårigheter för part att betala för t ex IT-tjänster pga Covid, kan Force Majeure åberopas om klausulen är generell?
Frågan bör bedömas med utgångspunkt i det aktuella avtalet. Vi tror dock att det normalt skulle vara svårt att framgångsrikt åberopa force majeure för att tillfälligt undgå betalningsskyldighet för avtalade tjänster.

Anledningen är att force majeure-bestämmelser generellt sett tolkas restriktivt och snävt. Till att börja med skulle man behöva bedöma om det finns en tillämplig force majeure-grundande omständighet enligt det aktuella avtalet. Förutom coronaviruset i sig skulle ett myndighetsförbud p.g.a. coronaviruset kunna utgöra en force majeure-grundande omständighet.  När det är konstaterat att det finns grund för force majeure så behöver man bedöma om det är fråga om en verklig oförmåga att betala och om denna oförmåga har ett direkt samband med den tillämpliga force majeure-grundande omständigheter som åberopats (i det här fallet coronaviruset eller förbud från myndighet). Oftast krävs det av den part som har åtagit sig att betala att denne fortsätter att betala så länge som det bara går. Det är den som åberopar force majeure (i det här fallet den som vill undgå betalningsskyldigheten) som har att bevisa att och varför force majeure föreligger.

Kan kunden åberopa force majeure med hänsyn till minskat/uteblivet behov på grund av corona? Eller är det bara leverantören som kan åberopa force majeure?
Det går att åberopa force majeure även om det inte finns någon bestämmelse i avtalet men utfallet därav är lite mer oklart. I Sverige finns ingen generell lagreglering avseende force majeure och man måste då se till andra lagar och regler. Rättsläget är oklart men en analog tillämpning av det köprättsliga kontrollansvaret i köplagen eller av 36§ i avtalslagen, den s.k. generalklausulen som tar sikte på oskäliga avtalsvillkor, skulle kunna gå att göra, men en bedömning måste göras från fall till fall. Läs gärna vårt blogginlägg där vi skriver mer om det.

Kan force majeure åberopas även om ingen bestämmelse om detta finns i avtalet?
De flesta force majeure-klausuler är utformade så att de gäller till förmån för båda parter och i så fall kan även en kund åberopa force majeure-bestämmelsen. Om avtalsklausulen enbart gäller till förmån för leverantören skulle det kunna vara svårt för kunden att åberopa force majeure. Men allt beror på omständigheterna i det enskilda fallet. Det beror också på vilket lands lag och jurisdiktion som gäller. Enligt svensk lag skulle kunden möjligen kunna begära jämkning av dennes skyldigheter med hänvisning till 36 § avtalslagen som handlar om oskäliga avtalsvillkor. Generellt sett är det dock svårt att nå framgång i domstol (om det skulle gå så långt) med en talan baserad på 36 § avtalslagen i B2B-förhållanden.

Vårt svar på frågan om kunden kan åberopa force majeure p.g.a. minskat eller uteblivet behov som en direkt följd av coronaviruset är att det beror på omständigheterna i det enskilda fallet. Force majeure-bestämmelser tolkas normalt sett restriktivt och snävt. Frågan behöver bedömas utifrån vad just ni har avtalat om och vad avtalet avser. Generellt sett brukar force majeure innebära att ett avtalsbrott (i detta fall att kunden inte fullgör sitt köp) blir ursäktligt under den tid som själva hindret föreligger pga. force majeure. Minskad eller utebliven efterfrågan är typiskt sett inte ett sådant hinder som gör att kunden tillfälligt kan låta bli att fullgöra sina prestationer, men det måste bedömas utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.