Delphi Insights: Steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning
Den 23 oktober 2024 sa riksdagen ja till regeringens förslag om steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning. Ändringarna togs ursprungligen fram av Miljöprövningsutredningen i SOU 2022:33 – Om prövning och omprövning – en del av den gröna omställningen. Syftet med lagändringarna är att skapa en modernare och mer effektiv miljöprövning och att förenkla regelverket genom större enhetlighet och tydligare kravnivåer. De kommande ändringarna avser bl.a. förändringar avseende mark- och miljödomstolarnas handläggning, ändringstillstånd, möjlighet till förlängning av tidsbegränsade tillstånd och länsstyrelsens roll under samrådet. Lagförslagen träder i kraft den 1 januari 2025.
Nedan sammanfattas några av de viktigare ändringarna. Även fler förändringar än de som anges nedan görs i miljöbalken.
Ändringstillstånd
Från och med årsskiftet ska ändringstillstånd användas i större utsträckning än idag. Ändringen innebär att ändringstillstånd blir huvudregel förutom i de fall där något av undantagen är tillämpliga, dvs. att det är olämpligt att tillståndet begränsas till att enbart avse ändringen av verksamheten eller att ansökan avser tillstånd för hela verksamheten.
I författningskommentaren till ändringen ges exempel på omständigheter som ska beaktas vid lämplighetsbedömningen, bl.a. hur lång tid som har gått sedan grundtillståndet meddelades och ändringens omfattning och de miljöeffekter som ändringen ger upphov till (Miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2024/25:MJU4, s. 13).
Det är välkommet att ändringstillstånd ska användas i större utsträckning än tidigare. Tidigare gränsdragningsproblematik bedöms dock delvis kvarstå även med kommande ändring, t.ex. gränsdragningen när ändringstillstånd söks vid produktionsökningar.
Giltighetsförlängning av tidsbegränsade tillstånd
Giltighetstiden för tidsbegränsade tillstånd ska kunna förlängas med tre år, en möjlighet som tidigare enbart haft stöd i praxis.
Ändringen ger tillståndshavaren mer tid att avsluta den tillståndspliktiga verksamheten eller få ett nytt tillstånd. Av särskilt intresse är att täktverksamheter tas upp som ett exempel på när möjligheten till förlängning är lämplig, d.v.s. om verksamhetsutövaren i en täktverksamhet inte har hunnit bryta ut allt material som får brytas enligt tillståndet innan det löper ut, kan en giltighetsförlängning möjliggöra att materialet kan brytas ut under en förlängning utan någon större miljöpåverkan än den som har tillståndsprövats (Miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2024/25:MJU4, s. 16).
Att möjlighet till att förlänga tillståndstiden nu får stöd i lag är särskilt välkommet. Det är positivt att det från och med årsskiftet finns klart stöd för att, t.ex. under pågående tillståndsprocesser, säkerställa att produktionen inte behöver upphöra i avvaktan på att prövningsmyndigheten ska ta ställning till ansökan om förnyat tillstånd.
Fler muntliga förberedelser och att användningen av tidsplaner ska öka
Bestämmelsen om domstolens handläggning ändras så att det bl.a. tydligt framgår att domstolen ska driva förberedelsen med inriktning på ett effektivt avgörande av målet.
Domstolen ges även möjlighet att begära att sökanden ska ge in en komplettering i form av en uppdaterad ansökan eller en skriftlig sammanställning av de svar som sökanden har lämnat med anledning av synpunkter på ansökan.
Domstolen får även möjlighet att begära att den som lämnat synpunkter ska lämna en skriftlig sammanställning av dessa som därefter ska skickas över till den sökande.
Slutligen blir det obligatoriskt för domstolen att senast vid kungörelsen upprätta en tidsplan för målets handläggning om det inte på grund av målets beskaffenhet eller av annat särskilt skäl är obehövligt.
Det är positivt att användningen av tidsplaner blir huvudregel i mark- och miljödomstolen. Det förekommer idag att tidsplaner upprättas, framför allt av Miljöprövningsdelegationer, och det är ett viktigt verktyg för att få en effektiv handläggning. Det ger även förutsebarhet för den sökande då det i tidsplanen anges när en dom/ett beslut kan väntas.
Länsstyrelsens uppgifter under samrådet
Länsstyrelsens roll under avgränsningssamrådet förtydligas så till vida att det i lag föreskrivs att länsstyrelsen skriftligen ska redovisa sin bedömning av vad en miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla.
Det är positivt att länsstyrelsens roll förtydligas så att det i ett tidigt skede står klart vad myndigheten önskar ska redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen.
Kammarkollegiets roll som partsmyndighet
Efter årsskiftet kommer Kammarkollegiet inte längre att vara en s.k. partsmyndighet enligt 22 kap. 6 § miljöbalken. Förändringen innebär t.ex. att Kammarkollegiet inte kan överklaga tillstånd.
Det kan noteras att Miljöprövningsutredningen konstaterade att det fanns tydliga överlappningar mellan Kammarkollegiets och framför allt Havs- och vattenmyndighetens men även Naturvårdsverkets ansvarsområden. Utredningen bedömde att det därför kunde ses som en effektiviseringsåtgärd att ta bort Kammarkollegiets partsroll och föra över motsvarande resurser till Havs- och vattenmyndigheten (SOU 2022:33, s. 275–277).
För merparten av tillståndsprövningarna i Sverige kommer förändringen inte att vara märkbar då Kammarkollegiet är part i förhållandevis få prövningsärenden.
Övriga förslag
En liten miljökonsekvensbeskrivning ska framöver kallas för ett förenklat underlag. Möjligheten för en tillsynsmyndighet att förelägga en verksamhetsutövare att ansöka om tillstånd ändras till att avse situationer där åtgärden kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Andra ändringar avser möjlighet att avgöra fler mål utan huvudförhandling och utrymmet för digital handläggning ska öka.
Övergångsbestämmelser
De nya bestämmelserna börjar att gälla den 1 januari 2025. Att notera är att äldre föreskrifter fortfarande gäller för mål och ärenden som har inletts hos en prövningsmyndighet före ikraftträdandet. Bestämmelserna i 6 kap. 35 § och 16 kap. 2 a § i den äldre lydelsen gäller fortfarande för mål eller ärenden där samråd inför ansökan har inletts före ikraftträdandet.
Slutsats och reflektioner
Det är positivt att det från och med årsskiftet sker flera ändringar i miljöbalken som har till syfte att skapa en mer modern och effektiv miljöprövning samtidigt som regelverket förenklas.
Vi kan dock konstatera att det hade varit önskvärt om fler förslag från Miljöprövningsutredningen hade genomförts. Det avser bl.a. de i SOU 2022:33 föreslagna ändringar i 1 kap. 4 och 11 §§ miljöprövningsförordningen (2013:251) som avsåg anmälningspliktiga ändringar av en tillståndsgiven verksamhet. Eftersom många mindre ändringar av en verksamhet som görs stegvis, t.ex. byte till ny, modern, teknisk utrustning kräver en föranmälan till tillsynsmyndigheten vore det önskvärt att se över dessa bestämmelser för att förenkla moderniseringen av verksamheter.
Har du andra frågor eller funderingar om kommande ändringar i miljöbalken, tveka inte att höra av dig till oss på Delphi! Håll också gärna utkik på Delphi Insights och Linkedin efter fler reflektioner om de kommande ändringarna.