Delphi insights: Konstgjord andning när Cementa ges tillstånd till fortsatt brytning vid kalkstenstäkten på Gotland
Regeringen har meddelat tillstånd för fortsatt brytning vid Cementas kalkstenstäkt på Gotland – till och med 31 december 2022. Det befarade produktionsstoppet för cementtillverkning i Sverige är därmed undanröjt med stöd av blixtsnabb lagändring i miljöbalken.
Regeringens beslut innebär att Cementa, med omedelbar verkan, kan få fortsätta sin kalkstensbrytning inom ett begränsat område vid Slite på Gotland. Med hänsyn till att det tidigare miljöbalkstillståndet löpte ut söndagen den 31 oktober 2021 har regeringen undanröjt ett befarat produktionsstopp av cement i fabriken. Under detta vakuum har Cementa fått förlita sig på att redan utbrutet material skulle räcka under en övergångsperiod. Cementproduktionen på lång sikt är dock inte helt tryggad – flertalet rättsliga utmaningar kvarstår.
Det började med ett avvisningsbeslut
Lagom till industrisemestern, 6 juli 2021, avvisade Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt Cementas tillståndsansökan för fortsatt och utökad kalkstensbrytning. Detta trots en osedvanligt lång prövningsprocess med flertalet kompletteringar från bolagets sida. Enligt domstolen var miljökonsekvensbeskrivningen ”behäftad med så väsentliga brister att den inte kan utgöra grund för ett ställningstagande till verksamhetens inverkan på miljön”.
Mark- och miljööverdomstolen anslöt sig därmed till vad flertalet remissinstanser, däribland Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Gotlands län, hade allt sedan ansökan lämnades in i december 2017 framfört farhågor och kritik mot: beräkningarna avseende påverkan på grundvattnet i närheten av den befintliga kalkstenstäkten vid Slite.
Avvisningsbeslutet överklagades till den sista rättsliga instansen för s.k. ansökningsmål enligt miljöbalken. Den 25 augusti 2021 gav Högsta domstolen besked om att Cementas överklagan inte skulle tas upp för prövning. Cementas ansökansprocess hade då pågått i nära tre och ett halvt år. Nu hade bolaget enbart två månader på sig att börja om ansökningsprocessen – d.v.s. om miljöbalkens ordinarie regelverk skulle följas.
Långtgående samhällskonsekvenser stod på spel
Kalkstenstäkten i Slite tillgodoser med råvaror för upp emot 75 procent av cementen som behövs för Sveriges betongförbrukning. Enligt officiell statistik för världsmarknaden för kalkstensråvara och cement var det, enligt SGU:s konsekvensbedömning, osannolikt att det på kort sikt skulle finnas utrymme på den internationella marknaden att handla upp de mängder råvara som skulle krävas för att ersätta täkten i Slite.
En nedstängning bedömdes därmed på kort sikt innebära en akut cementbrist med negativa effekter för byggande i både privata och offentliga projekt, sysselsättning och BNP.
Regeringen, med näringsministern och miljö- och klimatministern i spetsen, har allt sedan avvisningsbeslutet haft en hektisk sensommar för att på kort sikt undanröja den kris som skulle uppstå vid ett akut produktionsstopp den 31 oktober 2021. Regeringen hade dock tillgång till en verktygslåda som en mark- och miljödomstol saknade: riksdagens lagstiftande makt.
Ändringar i miljöbalken genomförs i rekordfart
Förslag på ändringar i miljöbalken presenteras, remitteras och röstas igenom på något som närmast kan beskrivas som rekordfart. Särskilt sett till komplexiteten i miljöjuridiken och EU-rättsliga krav. Riksdagen godtog den 29 september de lagförslag som regeringen presenterat, trots att Lagrådet påtalat att lagändringarna var grundlagsstridiga. Ändringarna trädde i kraft den 15 oktober och upphör gälla vid årsskiftet 2021/2022.
Regeringen gav sig därtill en retroaktiv rätt att handlägga och därtill pröva Cementas ”nya” tillståndsansökan direkt. Utan inblandning från domstolsväsendet. Den 18 november 2021 meddelade regeringen att Cementa kan få fortsätta sin kalkstensbrytning inom ett begränsat område under drygt ett år. Beslutet har förenats med villkor.
Regeringens beslut gäller omedelbart – men kan överprövas hos Högsta förvaltningsdomstolen
Regeringens beslut gäller omedelbart vilket i praktiken innebär att Cementa i samma stund får fortsätta kalkstensbrytningen i enlighet med nu meddelat tillstånd. Tillståndsbeslutet kan endast överprövas via en instans och genom en s.k. rättsprövning hos Högsta förvaltningsdomstolen.
En rättsprövning innebär att Högsta förvaltningsdomstolen prövar om regeringens beslut strider mot någon rättsregel. Huvudregeln är att regeringens beslut fortsätter att gälla även om t.ex. en miljöorganisation inom tre månader har gjort en ansökan om rättsprövning. Högsta förvaltningsdomstolen har möjlighet att meddela inhibition, d.v.s. att beslutet inte gäller fram tills en fullständig rättsprövning skett. För att pausa regeringens tillstånd på detta vis ställs höga juridiska krav, vilket sannolikt inte är uppfyllt i detta fall.
Den konstgjorda andningen som regeringen nu ger Cementa kommer framöver avlösas av ytterligare rättsliga utmaningar. Första utmaningen är att regeringens tillstånd ska stå fast vid en eventuell rättsprövning. Nästa utmaning är att under en övergångsperiod trygga ett ordinarie miljöbalkstillstånd. Enligt Cementa siktar man på att lämna in en sådan ansökan till mark- och miljödomstolen innan utgången av 2021. Därefter kvarstår samma utmaning som avvisningsbeslutet handlade om: trygga svensk cementförsörjning genom ett längre miljöbalkstillstånd för utökad kalkstensbrytning på Gotland.
Relaterat innehåll