Delphi Insights: Kommissionen föreslår att krav som rör föroreningar i yt- och grundvatten ska revideras

Den 26 oktober i år presenterade Kommissionen ett förslag till revidering av ramdirektivet för vatten 2000/60/EC (EU:s Vattendirektiv), prioämnesdirektivet 2008/105/EC och grundvattendirektivet 2006/118/EC. Förslaget är ute på remiss och eventuella svar ska inkomma till regeringen senast den 12 februari 2023.

EU:s Vattendirektiv utgör det centrala regelverket om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område. Utifrån vattendirektivet har dotterdirektiven prioämnesdirektivet (som bla. stadgar miljökvalitetsnormer för prioriterade ämnen för kemisk ytvattenstatus) och grundvattendirektivet (som inrättar särskilda skyldigheter i syfte att hindra och reglera förorening av grundvatten) meddelats. Direktiven ligger till grund för den svenska regleringen av yt- och grundvattenmiljön genom miljökvalitetsnormer för vatten, som ytterst syftar till att förbättra vattenmiljön och att förbjuda en försämring härav.

Delphi har gått igenom Kommissionens förslag och summerar delar av dem nedan. Förslaget syftar till att sätta en ny standard för regleringen och hanteringen av kemiska ämnen, med fokus på vattenmiljöns kemiska status och relaterade frågor. Förslaget innehåller därmed inte några förändringar som rör vattenmiljön från ett renodlat hydromorfologiskt- eller biologiskt perspektiv. Mot denna bakgrund syftar förslaget sammanfattningsvis till att:

• uppdatera förteckningarna över föroreningar som påverkar yt- och grundvatten,
• harmonisera hur föroreningar i yt- och grundvatten hanteras i hela EU, och
• förbättra överensstämmelsen med andra EU-rättsliga regelverk som rör kemikalier, tex. dricksvattendirektivet, industriutsläppsdirektivet och avloppsdirektivet.

Några av de centrala delarna av förslaget kan sammanfattas enligt följande:

• Beträffande ytvattenstatus ska Särskilda förorenande ämnen inte längre utgöra en kvalitetsfaktor under ekologisk ytvattenstatus utan ska istället ingå i bedömningen av kemisk ytvattenstatus. Särskilda förorenande ämnen och Prioriterade ämnen ska därmed gälla parallellt för kemisk ytvattenstatus. Kommissionen ska även revidera förteckningen över vilka ämnen som ska betraktas som Särskilda förorenande ämnen respektive Prioriterade ämnen. Exempelvis föreslås att PFAS(24), silver och flera läkemedel ska utgöra Prioriterade ämnen för bedömning av den kemiska ytvattenstatusen. Härutöver föreslås att vissa ämnen som idag listas som Prioriterade ämnen istället betraktas som Särskilda förorenande ämnen, vilket innebär att tröskelvärdet för dessa ämnen inte längre gäller generellt utan utifrån en recipientbedömning.
• Beträffande grundvattenstatus ska Kommissionen revidera förteckningen över ämnen som ska bedömas avseende kemisk grundvattenstatus. Exempelvis föreslås att PFAS(24) och vissa läkemedel ska läggas till som bedömningsgrunder för kemisk grundvattenstatus.
• Förslaget innebär också att Kommissionen för samtliga ämneskategorier kan meddela skärpta tröskelvärden. Ifråga om kemisk grundvattenstatus och Särskilda förorenande ämnen för ytvatten innebär förslaget möjlighet att harmonisera vilka tröskelvärden som ska tillämpas, i enlighet med vad som idag gäller för Prioriterade ämnen. Nuvarande möjlighet för medlemsstater att fastställa nationellt gällande tröskelvärden för dessa ämneskategorier avvecklas därmed delvis.
• För Kommissionens arbete med ovanstående punkter föreslås ett antal delegerade akter som möjliggöra för Kommissionen att löpande se över och uppdatera förteckningarna över föroreningar och deras miljökvalitetsnormer mot bakgrund av ny vetenskaplig och teknisk kunskap.
• Beträffande mikroplast och antibiotikaresistens innebär förslaget en ökad övervakning på EU-nivå, med möjlighet för Kommissionen att införa krav på nationella övervakningsmetoder så snart Kommissionen har identifierat lämpliga övervakningsmetoder.

Förslaget innefattar ingen ändring avseende miljömålen i artikel 4 i EU:s Vattendirektiv som stadgar en skyldighet för medlemsstaterna att förbättra, respektive förhindra en försämring, av vattenmiljön. Det föreslås heller inte några nya eller ändrade möjligheter att meddela undantag från miljömålen för verksamheter som har utsläpp av reglerade ämnen.

Vad gäller vikten av tydliga och samordnade regleringar är det positivt att Kommissionen tar ett samlat grepp kring hur föroreningar i yt- och grundvatten ska hanteras genom att inkludera flera olika perspektiv. Ett perspektiv som dock saknas är hur förslaget kan komma att påverka verksamheter som fyller viktiga samhällsfunktioner, exempelvis avloppsreningsverk och andra återvinnings- eller reningsanläggningar, och därmed om det finns behov av att kunna besluta om undantag relativt sådan verksamhet.

Tveka inte att höra av er om ni har frågor i anledning av förslaget.