Delphi insights: Kommande utredning rörande ersättning till markägare på grund av artskyddsbestämmelserna
Ingress
Med anledning av det pressmeddelande från regeringen som kom den 7 juni 2024 har vi utrett vad utredningen behandlar och hur detta kan förändra ersättningen till markägare som vill avverka skog där rådighetsinskränkningar hänförliga till artskyddsbestämmelserna förkommer.
Bakgrund
Den 31 december 2024 ska utredningen avseende nya bestämmelser om nationell fridlysning och ersättning till markägare med anledning av rådighetsinskränkningar hänförliga till artskyddsbestämmelserna vara klar, samt den del av utredningen inom ramen för kommittédirektivet som har tittat på avverkningsanmälningar och samråd.
Anledningen till utredningen är för att regeringen anser att dagens utformning och tillämpning av artskyddsreglerna i vissa fall medför orimliga konsekvenser för markägare. Processen för att markägaren ska få den ersättning, han eller hon har rätt till, är både oförutsägbar och alldeles för tidskrävande.
Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari meddelade den 22 augusti i år att utredningen ska leda till att artskyddet blir mer ändamålsenligt så att enskildas rådighet över sin egendom skyddas på ett bättre sätt. Enskilda ska även bli skäligt kompenserade i jämförelse med dagens kompensation.
Syftet med utredningen
Syftet med utredningen är att kunna lämna förslag på nya bestämmelser om nationell fridlysning och en reglering i miljöbalken för rätten till ersättning för markägare vid rådighetsinskränkningar till följd av fridlysningsbestämmelserna av både nationellt och europeiskt skyddade arter.
Utredningen är en så kallad bokstavsutredning och ska vara klar till den 31 december 2024.
De nya bestämmelsernas utformning
Bestämmelserna ska utformas så att pågående markanvändning, så som jord- och skogsbruk, inte avsevärt försvåras. Det ska bara vara när det är nödvändigt för att skydda de allra mest skyddsvärda arterna, och där den samlade nationella populationen kan förväntas påverkas märkbart negativt av det specifika ingreppet, som de nationella fridlysningsbestämmelserna ska kunna medföra avsevärt försvårande rådighetsinskränkningar.
Den nya utformningen skiljer sig mot nuvarande bestämmelser på följande sätt. Begreppet avsevärt försvåras introduceras för avgränsa vilka arter som kan hindra skogsbruket. Tillkommande i bedömningen är även bara när det är nödvändigt att skydda de allra mest skyddsvärda arterna när
- den samlade nationella populationen,
- kan förväntas påverkas märkbart negativt, och
- av det specifika ingreppet.
Hur dessa kriterier ska tolkas och tillämpas återstår att se när utredningen är färdig. En initial bedömning är dock att antalet arter som kan leda till rådighetsinskränkningar i skogsbruket kommer att minska.
Kommittédirektiv – En robust skogspolitik som ser skogen som en resurs
Den 7 februari i år beslutades det om kommittédirektivet ”En robust skogspolitik som ser skogen som en resurs”. Kommittédirektivet innehöll inte frågan om ersättning till markägare, men väl så viktiga och aktuella aspekter för markägare och deras förvaltning av skogen.
Syftet med utredningen
Syftet med utredningen inom ramen för kommittédirektivet är att utveckla en ändamålsenlig skogspolitik som främjar ett långsiktigt hållbart konkurrenskraftigt skogsbruk, ökad skoglig tillväxt och en långsiktigt ökad tillgång till hållbar skoglig biomassa för att fullt ut kunna bidra till klimatomställningen samt jobb och tillväxt i hela landet.
En särskild utredare har tillsatts som bland annat ska föreslå samhällsekonomiskt effektiva åtgärder för att förstärka incitamenten för ett långsiktigt hållbart och konkurrenskraftigt skogsbruk, och även stärka näringsfriheten och investeringsviljan i skogsnäringen. Skogspolitiken behöver utvecklas för att möte utvecklingen inom EU och därför ska åtgärder för hur detta ska gå till tas fram.
Utredaren ska ta ställning till om det är lämpligt att ersätta dagens tillsynsordning med avverkningsanmälan, och ersätta det med ett annat system för tillsyn. System som exemplifieras är sådant baserat på egenkontroll. En övervägning ska göras vad gäller samrådsplikt enligt 12 kap. 6 § miljöbalken. En analys ska göras av kunskapsprovet och bevisbörderegeln där utredaren vid behov ska föreslå åtgärder för att dessa inte ska leda till oproportionerliga kostnader för markägaren.
Uppdragen att överväga alternativ till avverkningsanmälan och anmälan för samråd, att säkerställa att beslut inte kan överklagas till både allmän förvaltningsdomstol och mark- och miljödomstol samt att se över Skogsstyrelsens roll i mark- och miljödomstol när ideella föreningar överklagar ska redovisas i ett delbetänkande senast den 31 december 2024. I övrigt ska uppdraget redovisas senast den 31 augusti 2025.
Aktuellt avgörande från Mark- och miljööverdomstolen per den 11 juni 2024
Ett bolag hade avverkningsanmält till Skogsstyrelsen som beslutade om skyddsåtgärder och försiktighetsmått. Sveriges Ornitologiska Förening – BirdLife Sverige överklagade till mark och miljödomstolen som avslog överklagandet. Följaktligen överklagade föreningen till mark- och miljööverdomstolen där den yrkade att alla skogsbruksåtgärder skulle förbjudas i de delarna som utgjorde livsmiljöer för tretåiga hackspettar.
Mark- och miljööverdomstolen undanröjde mark-och miljödomstolens dom och Skogsstyrelsens beslut, samt återförvisade ärendet tillbaka till Skogsstyrelsen för fortsatt handläggning.
Mark- och miljööverdomstolen gick på föreningens linje och konstaterade att den tretåiga hackspetten har både europeiskt och nationellt skydd, att den är rödlistad och klassificerad som nära hotad. Trots Skogsstyrelsens beslutade skyddsåtgärder och försiktighetsmått så anser mark- och miljööverdomstolen att det finns en risk för att avverkningarna skulle strida mot 4 §, 1 st. 2 p. i artskyddsförordningen. Domstolen konstaterar vidare att en närmare utredning behövs.
Förslag till åtgärder avseende hantering av avverkningsanmälningar
Med hänsyn till den bokstavsutredning som ska lämna förslag på nya bestämmelser om nationell fridlysning och klargöra vad som gäller för markägare i fall av ersättning vid rådighetsinskränkning som sker på grund av artskyddsbestämmelserna, så kan det vara en idé för markägare att ta tillbaka eventuella avverkningsanmälningar och invänta resultatet av utredningen.
Domen från mark- och miljööverdomstolen per den 11 juni 2024 visar på att domstolarna fortsatt är strikta med tillämpningen av artskyddsbestämmelserna. Utredningen ovan i kombination med utredningen som görs inom ramen för kommittédirektivet kommer med stor sannolikhet att mynna ut i att markägare erhåller mindre rådighetsinskränkningar på grund av artskyddsbestämmelserna.
Källor:
Pressmeddelande från Klimat- och näringslivsdepartementet, Landsbygds- och infrastrukturdepartementet, daterad den 7 juni 2024.
Pressmeddelande från Klimat- och näringslivsdepartementet, daterad den 22 augusti 2024.
Pressmeddelande från Klimat- och näringslivsdepartementet, Statsrådsberedningen, Landsbygds- och infrastrukturdepartementet, daterad den 7 februari 2024; Kommittédirektiv Dir. 2024:16, En robust skogspolitik som ser skogen som en resurs, Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2024, s. 1.
Kommittédirektiv Dir. 2024:16, En robust skogspolitik som ser skogen som en resurs, Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2024, s. 2.