Delphi insights: Ändringar av fridlysningsreglerna i artskyddsförordningen träder snart ikraft – vad kommer gälla i framtiden?

EU-domstolens uttalanden i ”Skydda skogen”-målet väckte många frågor om hur den svenska artskyddsförordningen ska tillämpas vid exempelvis skogsavverkning eller tillståndsprövningar enligt miljöbalken. Regeringens tidigare avisering om ändringar träder nu ikraft den 1 oktober 2022 och innebär bland annat att det skydd som viltlevande fåglar erhåller genom förordningen begränsas till störningar av betydelse för att bibehålla eller upprätthålla populationen på en tillfredställande nivå.

Ökat fokus på artskyddet vid tillståndsprövningar och skogsbruk

Vid en tillståndsprövning enligt exempelvis miljöbalken eller vid bedrivandet av skogsbruk måste hänsyn iakttas vad gäller fåglar och andra vilt levande växt- och djurarter. Vilka arter som åtnjuter ett legalt skydd framgår av artskyddsförordningen. I svensk rättspraxis har tillämpningen av skyddet gett upphov till frågan om EU:s naturvårdsdirektiv har (fågeldirektivet respektive art-och habitatdirektivet) införts på lämpligt sätt.

Allt sedan EU-domstolens uttalanden i de förenade målen ”Skydda skogen” (C-473/19 och C-474/19) i mars 2021 har frågan om artskyddet fått ett större fokus i rättstillämpningen. EU-domstolen belyste i domen problemen med det svenska införlivandet av EU-rättens artskyddsregler där samtliga vilt förekommande fåglar tillerkänns lika strikt fridlysning som vissa särskilt utpekade växt- och djurarter. Kort därefter, juni 2021, presenterade Artskyddsutredningen sina förslag till ny artskyddsreglering (SOU 2021:51).

Lagförslagen som lämnats av Artskyddsutredningen är ännu under beredning. Regeringen kom dock redan i juni 2022 att avisera mindre förändringar i artskyddsförordningen. Ändringarna träder ikraft den 1 oktober och gäller därefter omedelbart vilket innebär att de kommer ha betydelse för redan pågående tillståndsprövningar.

Ändringarna i korthet

Framöver kommer fridlysning av fåglar regleras separat i 4 § och därmed särskiljas från fridlysningen som gäller övriga särskilt utpekade djurarter i 4 a §.

Den nya 4 § införlivar förbudet som framgår av EU:s fågeldirektiv, artikel 5. Ändringen innebär att förbudet att avsiktligt störa fåglar, inkluderat negativ påverkan på deras livsmiljö, förenas med ett undantag. Undantaget är tillämpligt om störningen saknar betydelse för att bibehålla eller upprätta populationen på en tillfredsställande nivå. Exempel på omständigheter som kan tala för att nivån inte är tillfredställande är att den aktuella fågelarten är nationellt rödlistad, finns upptagen på fågeldirektivets bilaga 1 eller att populationen har genomgått en konstaterad kraftig minskning.

Den nya bestämmelsen 4 a § motsvarar den fridlysning som tidigare gällt djurarter, men nu utan att omfatta vilda fåglar. Även 14 § ändras redaktionellt med anledning av uppdelningen av fridlysningen för vilda fåglar och övriga djurarter.