Annika Melin Jakobsson
Specialist Counsel – Capital Markets
Vare sig aktiemarknadsrätt eller bolagsrätt var en självklarhet för Annika. Den kurs hon ville gå när det var dags att välja första terminens fördjupningskurser gick inte. I väntan på att få läsa den tog hon istället en kurs i börsrätt och en i finansrätt.
– Jag föll direkt för börsrätten och finansrätten, som var en kombination av juridik, ekonomi, affär och strategi. En otroligt entusiasmerande professor, Per Thorell, gjorde dessutom ämnena än mer intressanta.
I slutet av 90-talet var det en förhållandevis liten grupp i Sverige som höll på med börsrätt överhuvudtaget, så när Annika tog examen tackade hon ja till ett erbjudande om att bli forskningsassistent vid sidan av sitt arbete på advokatbyrå. Studieförbundet Näringsliv & Samhälle (SNS) skulle göra en utredning om bankkrisen som hade varit under 80- och 90-talet och Annika fick frågan om att ingå i forskarteamet.
Resultatet av forskningen blev en pamflett för SNS och en bok, men en stor otålighet och ett resultatdriv gjorde att Annika lämnade forskarbanan bakom sig för att istället satsa på rådgivarrollen. Hon började arbeta i transaktionsgruppen på Tisell, en advokatfirma som hade köpts upp av Ernst & Young. Efter något år bestämde sig Ernst & Young för att bygga upp en Capital Markets-grupp i Sverige och endast 34 år gammal fick Annika frågan om hon ville ansvara för uppbyggande och ledning av den nya gruppen. Den svenska Capital Markets-gruppen blev senare en nordisk enhet som Annika ansvarade för.
– Jag hade otroligt bra chefer som trodde på mig och gav mig möjligheter. Det har betytt extremt mycket för mig och min karriär. Jag tänker särskilt på en chef som aldrig ställde sig framför, utan hela tiden fanns i bakgrunden. Han öppnade massor av dörrar både för mig och för många andra av mina dåvarande kollegor som idag har fina positioner i näringslivet. Det fanns alltid en öppenhet för idéer. Hade du en idé som var genomtänkt och som du kunde argumentera för på ett bra sätt fick du full support att köra.
Hennes tidigare chef har varit, och är, en stor förebild för Annika när det kommer till ledarskap, hon är övertygad om att man lyckas allra bäst om alla i teamet lyckas och växer.
– Något av det absolut roligaste med det här yrket är när man kan bidra till att öppna dörrar och få yngre i teamet att utvecklas. Jag tror att vi som är mer seniora måste se det som en av våra primära uppgifter att hjälpa yngre kollegor att växa, och på så sätt bidra till att den affär vi har varit med att driva är bättre när vi lämnar den, än när vi klev in.
Efter ett antal år på EY blev Annika approcherad av KPMG som också ville bygga upp en kapitalmarknadsenhet inom deras Deal Advisory. Annika lämnade då EY och började bygga upp den nya enheten på KPMG, som blev en av företagets mest lönsamma grupper. De arbetade i många stora ärenden, bland annat med stora separationer, nationella och internationella noteringar etc, där team med flera olika kompetensområden och nationaliteter ingick. Annika fick även en styrelsepost i KPMG. När hon lämnade KPMG hade hon byggt upp en verksamhet som gått från att endast vara med i slutfasen av en transaktion till att vara med från start till mål. De arbetade tight med kunderna och hjälpte till med projektledning och en proaktiv strategi inför en eventuell notering eller separation/integration.
“Våga ha integritet och våga sätt gränser. Det är jätteviktigt för att du ska trivas både på arbetsplatsen och med dig själv.”
I år anslöt Annika till oss på Delphi efter en vilja att fortsätta utveckla tänket kring skräddarsydda team och kompetenser för att vara mer relevant hos klienterna.
– Det kan låta relativt basic, men jag tror att vi behöver vara mer lyhörda kring var klienten befinner sig och vilket stöd det finns behov av. Även att kunna agera mer som ”senior advisor” och strategisk samarbetspartner till våra klienter är viktigt.
Konsultrollen är ett privilegium
När Annika inledde sin karriär var det få kvinnor som jobbade med transaktioner. Hon upplevde att många kvinnor, trots att de var intresserade, inte valde transaktionssidan av en rädsla för att en konsultroll och en transaktionsinriktning inte skulle kunna gå att kombinera med ett familjeliv.
– Jag kan tycka att det är synd att det var så få som vågade testa. Visst är det så att man måste vara flexibel i rådgivarrollen och att det stundtals är en hel del jobb, men till viss del handlar det om att våga sätta gränser och våga ta ansvar för sin egen situation. Jag är fullt medveten om att det inte alltid är lätt. Att vi idag pratar om work-life balance och att vi överlag börjar inse att ett team som består av olika kompetenser och personligheter oftast lyckas bäst är enormt positivt. Spännande är dock att debatten fortfarande till viss del kretsar kring att tjejer vill ha det ”lugnare”. Lite väl generaliserande tycker jag. Ofta tror jag det handlar om att man behöver flexibilitet och variation, vilket jag inte tror bara gäller för tjejer. Det ligger som sagt ett stort ansvar på oss som är mer seniora att se till att fler och snabbare steg tas i ”rätt riktning” dvs för att skapa ett klimat och en arbetsplats som lockar.
Annika vill starkt rekommendera en karriär inom konsultyrket.
– Det är ett enormt privilegium att få lära sig nya saker varje dag och få se olika branscher, företag, kulturer, idéer, kunskaper och personer. Det är en förmån att hela tiden få nya infallsvinklar och utmana sin egen kunskap för att anpassa den efter olika situationer. Det är samtidigt en stor utmaning med rollen, att ha förmågan att ställa om, vara förändringsbenägen och samtidigt ha integritet. Du behöver vara lyhörd för vilken situation du befinner dig i och vem du möter.
“För mig har ett jämställt förhållande och bra chefer varit en förutsättning för att lyckas”
Under åren på EY och KPMG där Annika byggde upp kapitalmarknadsverksamheterna fick hon också två döttrar.
– Jag och min man bestämde tidigt att vår prioritet är familjen. Om arbetet någon gång på riktigt går ut över familjen så ska vi ha en öppen dialog och kunna säga ifrån. Det är lätt att säga, men jag upplever faktiskt att vi för det mesta lyckas ha en öppen dialog. Vi är jämställda när det kommer till familjen. Vi tar lika mycket ansvar och vi växeldrar varandra. När jag har mycket kliver han in och tar en större del av ansvaret hemma och tvärtom. Ett jämställt förhållande, om man lever i en relation, är för mig en förutsättning för att på ett bra sätt kunna kombinera familj med vilket arbete det än är! Båda måste kunna växa.
Chefer som leder vägen
Ytterligare en enormt viktig sak för Annika i hennes karriär har varit de chefer som har öppnat riktiga dörrar och inte gjort någon skillnad på person på grund av kön, utan valt rätt person till rätt plats.
– Om det ska ske en riktig förändring vad gäller jämställdhet i branschen så måste även männen engagera sig och vara ambassadörer för förändringen. Jag är kluven till kvotering men tror att något konkret måste till för att det ska gå lite snabbare och hända något ”på riktigt”. Varför inte lägga in ett antal faktiska ageranden som partners blir bedömda på, till exempel hur man sätter samman sina team och hur diversifierad partnerkretsen är. Det är viktigt att vi vågar utmana varandra och vågar göra den här typen av åtgärder som skapar incitament för en förändring.
Något annat som Annika tycker är viktigt är att våga och våga göra misstag,
– Jag tycker inte man ska vara rädd för att göra fel, inom rimliga gränser givetvis. Många tjejer jag mött i min karriär har velat ha hängslen, livrem, flytväst och hjälm innan de vågat säga, tycka eller göra något. Killarna däremot är duktigare på att göra sig hörda utan tusen livlinor. Vi behöver våga mer, säga ifrån om vi tycker något är fel, sticka ut hakan och ta för oss. Partners och övriga seniora medarbetare har ett stort ansvar i att vara lyhörda och bygga ett klimat där man vågar göra eller säga fel – jag tror att det är då man får fram de bästa idéerna och bygger de bästa lösningarna.
Annika hade turen att i början av sin karriär ha chefer som tidigt gav henne rådet att vara väl påläst och förberedd men också stå på sig och våga. Det är ett råd hon vill förmedla vidare.
– Våga säg vad du tycker. Våga prova. Våga ha integritet och våga sätt gränser. Det är jätteviktigt för att du ska trivas både på arbetsplatsen och med dig själv.
Annikas förslag på konkreta åtgärder för att få en mer jämställd arbetsplats:
- Få männen att bli ambassadörer för förändringen.
- Sätt upp mätpunkter som partners utvärderas på, till exempel hur man sätter ihop team i projekt, hur blandad partnerkretsen är etc. Det behövs konkreta incitament för att förändra beteenden.